Lär känna dina grannar

En blåmes sitter på en gren

Vi visar hur du på ett enkelt sätt kan gynna naturen runt knuten och samtidigt lära känna dina närmaste grannar, småfåglarna. Utanför museibyggnaden, har vi monterat upp några fågelmatningsstationer av återvunnet material. Läs mer om hur du kan göra för att mata småfåglarna i din närhet.

Varför mata fåglar?

Det finns många bra skäl till varför man ska mata fåglar. Det öppnar dörren till en helt ny värld som finns alldeles intill oss. Vi får chans att lära känna och se fantastiska små djur i närbild och bevittna alla de dramer som utspelar sig vid deras matbord. Dessutom hjälper vi dem att klara vintern.

Innan man börjar mata fåglar kan man fundera igenom ett par möjliga nackdelar. Det kan bli skräpigt runt fågelmaten. Mycket av det vi lägger i våra fågelbord hamnar på marken. Även om vi kan leva med att det inte är så prydligt (det är ju ändå biologisk nedbrytbart) kanske vi inte alltid tänker på att det blir mat åt djuren på marken och där har vi till exempel råttor. Om vi inte placerar fågelmatningen rätt kan vi riskera att vår fågelmatning blir en utfodringsplats för grannskapets katter. Mer om det senare.

Vilka fåglar matar vi?

Till vardags är det oftast de vanligaste småfåglarna som talgoxe, blåmes och pilfink som äter det vi bjuder dem, men ibland har vi turen att få besök av en mer ovanlig gäst som överraskar oss. De tio vanligaste fåglarna vid fågelborden i Göteborgstrakten är blåmes, talgoxe, pilfink, koltrast, skata, bergfink, grönfink, grönsiska, gråsparv och kaja. Det är fåglar som antingen är allätare eller växtätare. De utpräglade insektsätarna som sångare och svalor är de vi brukar kalla flyttfåglar. Många vuxna insekter dör under hösten men deras ägg eller puppor och larver övervintrar. De ligger undangömda och oåtkomliga för de flesta fåglar. Därför flyttar de till varmare platser. Kvar under vintern har vi framför allt växtätare och allätare.

Vad äter de?

Enkelt uttryckt är det två saker vi brukar mata fåglarna med: frön och fett.

Frön är vinterfåglarnas basföda och ju fetare fröerna är desto mer energi innehåller de och desto bättre är de som fågelmat. Vissa fåglar föredrar stora fröer och andra små. Bäst är om vi kan servera en blandning av olika sorters fröer. Det säljs många bra blandningar på marknaden. Det man kan vara uppmärksam på är andelen havre. Havre har ett ganska lågt energiinnehåll och det är praktiskt taget bara gulsparven som uppskattar havre. Billiga fågelfröblandningar har ofta en hög andel havre och lockar heller inte så många fåglar.

Solrosfrö

Det finns både strimmiga och svarta solrosfrön. Det svarta är något mer energirikt än det strimmiga och båda uppskattas av många olika fåglar.

Hampa

Hampfrön är också de mycket energirika och betydligt mindre än solrosfrön. Det är därför favoriten hos en del mindre fåglar som blåmes och grönsiska.

Havre

Havre finns i två varianter; antingen helt eller krossat. Hela havrekorn är det som sagt nästan bara gulsparven som tycker om. Havrekross är däremot uppskattat av många fåglar. Problemet är att det ofta fastnar och geggar ihop i fröautomaterna. Havre är ofta billigt och kan produceras i Sverige, men är inte så energirikt.

Vete

Även vete är billigt och kan odlas i Sverige. Har ungefär samma låga energiinnehåll som havre.

Jordnötter

Jordnötter är rika på både protein och energi. Serverar man dem skalade, men varken rostade eller saltade är de väldigt många fåglars favoritvintermat. Särskilt större hackspett uppskattar dem. En nackdel med jordnötter är att de kan bli för gamla. I värsta fall kan mögelsvampgiftet aflatoxin bildas, så låt dem inte inte ligga för länge.

Hasselnötter

Hasselnötter är väldigt energirika och uppskattas av många fåglar. Tyvärr är de ganska dyra men kan vara ett roligt komplement för variationens skull.

Frukt

Vissa fåglar är helt beroende av frukt. Vill man locka fram sidensvans, svarthätta och koltrast till fågelbordet ska man satsa på olika frukter. Det mesta utom citrusfrukter fungerar bra. Russin är alldeles utmärkt och man kan sätta fast äppelbitar på pinnar till koltrastarna.

Kokosnötter

En halv kokosnöt är också bra fågelmat. Energirikt och populärt. Dessutom kan skalhalvorna återanvändas och fyllas med egen fett-, frö- och fruktblandning. Se nedan.

Fett

På vintern är det energirik mat som fåglar, och alla vilda djur, behöver för att hålla värmen. Då är fett optimalt. Man kan använda alla sorters fett men det mest energirika som är enkelt att få tag i är kokosfett. 

Hur matar man dem?

Det är framförallt två saker vi ska tänka på när vi matar fåglar. För det första är det hygienen. Det är viktigt att fåglarna inte smittar varandra och det undviker vi bäst genom att se till att fåglarna inte kan lämna sin avföring i maten. De gamla klassiska, vackra fågelmatningshusen är därför inte bra. Bäst är om fåglarna sitter vid sidan av maten och bara kommer åt den med näbben.

Det andra är att ge fåglarna skydd. Placera fågelmaten i eller i närheten av buskar eller annat som fåglarna kan söka skydd i. Sparvhök och andra rovfåglar tar gärna småfåglar som oskyddade flyger till och från sin matplats. Maten ska också sitta minst 1,5 meter över marken så att katter inte kommer åt fåglarna. Vill man inte placera den så högt kan man se till att det finns till exempel buskar som hindrar katterna att komma åt fåglarna.

När det kommer till att välja fågelmat är det kanske enklast att välja en färdig fröblandning. Det passar de flesta aktuella fåglarna och är praktiskt eftersom man klarar sig med en påse i lagret. Billigare fröblandningar innehåller ofta en stor andel vete och havre som är billigt men inte uppskattas av så många fåglar. Det kan bli lite skräpigt kring fågelmatningen. Det går att minska genom att köpa skalfria fröblandningar. De är betydligt dyrare men räcker också längre eftersom de inte innehåller skal som fåglarna ändå inte äter.

Vill man locka ännu fler fåglar är det bra att komplettera serveringen med någon form av fett. Gärna blandat med fröer och frukt. Det är bara fantasin som sätter gränserna när det kommer till hur fettet kan serveras. Det går bra att stryka valfritt fett på en trädstam och sedan trycka dit fröblandningen som redan finns tillgänglig. Om russinen i skafferiet blivit lite för gamla blir det rena julafton för fåglarna om de hamnar i fettet.

Det går också väldigt bra att göra egna talgbollar av till exempel kokosfett blandat med torkad frukt och fågelfrön. Förslag på recept finns här nedan. Med fördel fylls tomma kokosnötshalvor, gamla uttjänta muggar eller små krukor med fettblandningen. Häng dem sedan lutande eller upp och ner med en liten sitt/hängpinne för fåglarna.

Recept på fågelmat

  1. Smält det kokosfett du behöver på låg värme i en kastrull.
  2. Blanda i lika delar av till exempel solrosfrön, linfrön, hasselnötter och/eller vetekli. Det går även bra med vanlig fågelfröblandning.
    Torkad frukt som russin gör det hela till en fest för fåglarna.
  3. Rör om.
  4. Häll blandningen i till exempel en kopp eller halv kokosnöt. Låt svalna.
  5. Häng ut till fåglarna.

Läs mer om vinterfåglar i din omgivning

Varje år arrangerar Sveriges Ornitologiska Förening en fågelräknarhelg - Vinterfåglar inpå knuten. Alla som vill och kan räknar fåglar vid olika matningar, i hela Sverige.

På SOF:s hemsida finns mycket information att hämta, om vilka fåglar som är vanligast där du bor, hur fåglarna ser ut, fågelskydd och forskning.

Klicka här för att komma till Sveriges Ornitologiska Förenings hemsida