Den spanska skogssnigeln kan para sig med den svarta och avkomman (hybriderna) är livskraftiga och fertila, dvs de kan föröka sig i sin tur. Hybriderna kan även återkorsas med moderarterna. Effektiva artbarriärer tycks helt saknas.

1987 konstaterades första gången hybrider i Sverige och vi känner totalt 94 fall av säkra hybrider. De är mycket variabla i färg liksom den spanska. Anatomiskt är de, vad beträffar könsorganen, starkt varierande, men kan skiljas från båda moderarterna.
Hybridisering sker dock inte alltid när arterna möts.
I en del fall kan de leva sida vid sida, i andra konkurrerar den spanska ut sin inhemska släkting.
Varför det blir på detta viset vet man inte än. Hybriderna tycks mycket lika den spanska skogssnigeln och bör därför bekämpas å det bestämdaste.

Mer forskning om hybriderna och deras egenskaper behövs.