Högrestånd      

 

 

Stol av renässanstyp, 1600-tal. Stilen vann via Holland insteg i Vasatidens högreståndsmiljö under 1500-talet. I allmogemiljö tillverkades stolar av liknande typ in på 1800-talet.  

 

 

Stol i senbarock, 1700-talets förra hälft, från Vänersborgs kyrka. Med influenser av engelsk-holländsk barock tillverkades dessa stolar vanligtvis för borgar- och storbondehemman. Typiska drag för den svenska senbarocken syns på stolens balusterformade ryggbricka och de svängda benen, s.k. cabrioleben.   

 

 

Rokokostol, ca 1750-70-tal, från Västsverige. De svängda benen med klo– och klotfot och den skurna rocailledekoren visar på typiska drag i rokokostilen som nådde Sverige från Frankrike vid 1730-talet men som slog igenom först kring 1750.  

 

 

Stol i gustaviansk stil, tillverkad av möbelsnickarmästaren Håkan Fundberg (173?-1802) i Vänersborg, 1780-tal. Den gustavianska stilen, med stramare och rakare former, kontrasterade mot rokokon och inspirerades från den franska Louis-seizestilen vilken i sin tur hämtade inspiration från klassicismen och fynd från utgrävningarna vid Pompeiji.  

 

 

Gustaviansk stol, ca 1780-tal. Stolen, en i en grupp av sju, kommer från ett högreståndshem i Vänersborg och skänktes till museet av Emelie Appelberg, f. Malm, (1839-1923).  

 

 

Karl Johanstol, troligen västsvensk, 1820-tal. Karl Johanstilen, uppkallad efter kung Karl XIV Johan, inkom från Frankrike och är den svenska formen av den franska empiren. Stilen dominerar under 1820-30-talen.  

 

 

Karl Johanstol med rottingsits, något senare i tid än föregående, ca 1830-40-tal. Från 1830-talet vann den polerade björken popularitet i Karl Johanstilens möbler vilka fick stor utbredning i framförallt södra Sverige. Stilen benämns även biedermeier efter sitt tyska namn.  

 

  

Göteborgsstol tillverkad i Lindome omkring 1850. Denna stoltyp har engelskt ursprung och började tillverkas i Lindome omkring 1820. De rokokosvängda benen visar på influenser av nyrokoko och placerar denna stol några årtionden senare i tid.  

 

  

Stol i nyrokoko, cirka 1860-70-tal. Nyrokokon hämtar inspiration i 1700-talets rokoko men kan ses som en av de självständigaste av 1800-talets nystilar. Stilen vann genomslag i Sverige från 1840-talet och behöll sin popularitet under flera årtionden. Typisk för stilen är även rikt stoppade möbler som salongsgrupper, emmor med mera.  

 

Nyrenässansstol, från 1890-talet. Stilen, som hämtat inspiration från renässansen, uppkom i Tyskland där den dominerade under 1800-talets andra hälft. I Sverige slog stilen igenom på 1880-90-talen där den företrädesvis återfanns som matsalsmöbel. Materialet i möblerna var vanligtvis  ek.  

 

 

Wienerstol, även kallad Thonetstol, omkring 1890. Redan på 1830-talet utarbetade Michael Thonet en böjningsmetod för trä som kom att användas inom möbeltillverkning. Från 1850-talet slog denna typ av stol igenom och tillverkades under resten av århundradet i miljontals exemplar, i synnerhet för caféer och restauranger. Denna stol är tillverkad vid Kohns fabrik i Wien.  

Modern tid    

 

 

Arbetarmöbel 1899 Carl Westman (1866-1936)  

Stolen fanns laserad i grönt, brunt eller rött föutom i natur. Carl Westman var tidigt engagerad i sociala frågor och ritade enkla möbler för arbetarklassen. Utställningen på Arbetarinstitutet år 1899 arrangerades på initiativ av Ellen Key. Inspirationen kommer dels från svensk allmoge och dels från ”modern engelsk stil”. Det moderna formspråket hamnade ironiskt nog inte hos arbetarklassen utan hos modernt inriktade intellektuella kretsar i villor i Djurholm och Saltsjöbaden.  

 

 

Caféstol 1906 Carl Bergsten (1879-1935)  

Carl Bergstens första stora uppdrag som arkitekt och formgivare var industriutställningen 1906 i Norrköping. Stolen är ritad för Strömsholms restaurang och är inspirerad dels av Wiener Werkstätte och Josef Hoffmann och dels av Charles Rennie Mackintosh i Glasgow. Stolen är tillverkad på Gemla och är den första moderna stolen i böjträ. Idag är Bergstens caféstol en av de verkliga ikonerna i svensk möbeldesign. Restaurangen brann ner 1939 och endast ett litet antal finns kvar på museer och i privata samlingar.  

 

 

Äpplet 1910-tal  

En senjugendklassiker som förekom som matsalsmöbel i många svenska hem. Stolen tillverkades i ek med vanligtvis skinnsits. En av de tidigare stolarna av ”Äpplettyp” designades 1903 av Fritz Dietl.  

 

 

Art Decostol 1928-30 I Axel Einar Hjorts stil (1888-1959)  

Hjort var chefsarkitekt på NK under delar av 1920-30-talen och formgav möbler dels för NK:s verkstäder i Nyköping och dels unika möbler för internationella utställningar, tillsammans med andra arkitekter som Carl Hörvik, och Gunnar Asplund. Denna stol i klassisistisk svensk art deco är tillverkad på NK:s verkstäder.    

 

 

Stol för konserthuset i Helsingborg 1932 Sven Markelius (1889-1972)  

Konserthuset brukar anges som brytningen mellan klassisism och modernism. Denna stapelbara stol som först tillverkades i brun bets och senare i lack är en av de stolar i Sverige som tillverkats i flest exemplar.  

 

 

”Eva” stol i böjträ Bruno Mathsson (1907-1988)  

Grunden för Bruno Mathssons böjträstolar lades 1933-34 då han systematiskt studerade sittandet. ” Det bekväma sittandet är en konst, vilket det inte bör vara. Istället bör tillverkningen av sittmöbler ske med sådan konst att sittandet inte blir någon konst.”      Bruno Mathssons möbler som designades på 1930-talet är fortfarande storsäljare världen runt.  

 

 

Myran 1952 Arne Jacobsen  

1952 designade Arne Jacobsen i Danmark ”myran” en enkel stol i formpressad plywood med stålben. Från början tillverkades den med tre ben senare med fyra. Många varianter av denna stol har senare utförts där Sjuan med varianter är den vanligaste. Detta är världens mest tillverkade stolar och fortfarande i produktion i många varianter.  

 

  

Shakerstol 1992 Kerstin Olby  

Möbelarkitekt Kerstin Olby, Skövde, har varit verksam som möbelsnickare och möbelformgivare sedan 1980. Framförallt har hon försökt skapa tidlösa enkla möbler med framtida värden - där ledstjärnan varit god design och funktion.     

 

Representerad på bl. a. Sagerska huset och på flera svenska ambassader och konsulat.  

 

”Non” Designed 2000 Boris Berlin (f 1953), Poul Christiansen (f.1947)  

En stol med karaktär och enkla exakta proportioner design av ”Komplot design” som är ett samarbete mellan de två danska arkitekterna som kontaktade Sven Lundh på Källemo möbler i Värnamo som direkt antog utmaningen. Stolen är tillverkad i GUMMI med ingjuten stålstomme. Den kan stå inne eller ute finns i rött svart och grått. Stolen har fått stor uppmärksamhet och belönats med flera designpriser.  

Allmoge      

 

 

Kubbstol från Rölanda i Dalsland, 1700-tal. Kubbstolen är en urgammal sittmöbel tillverkad av en urholkad trädstam eller i laggkonstruktion. De äldsta bevarade kubbstolarna dateras till 1600-tal men bygger på en äldre tradition. Kubbstolens sydgräns sammanfaller med fäbodgränsen som korsar Dalsland.  

 

  

Allmogestol med hög rygg, 1700-tal. Stolen visar på kvardröjande barockdrag med den raka ryggen och de svarvade raka benen.    

 

Karmstol från Västsverige, slutet av 1700-talet. Möbelsnickaren har här hämtat inspiration från en samtida högreståndsstol i gustaviansk stil. Lätt böjda former visar även stildrag från rokokon. Med stämjärnsdekor och dekormåleri har här allmogesnickaren eftersträvat så stor likhet som möjligt med en högrestånds möbel.  

  

Rikt dekorerad allmogestol, märkt år 1810, från Reslegården, Torestorp i Marks härad, Västergötland. Kan vara en bröllopsstol, med tanke på den rika dekoren på ryggbrickan och dateringen 1810, vilken kan vara gjord för att minna om en särskild tilldragelse.  

 

 

Allmogestol av ”ballbotyp”, 1800-tal. Ryggen kan vara kapad. Möbler av denna typ tillverkades i stor skala av hemsnickare i trakterna av Bollebygd i Västergötland. De rustika ballbomöblerna såldes i stor mängd och blev vanliga i många allmoge- och arbetarhem.  

 

 

 

Pinnstol, 1890-tal. Pinnstolen får ses som avslut på en månghundraårig tradition av allmogemöbler. Från tiden kring sekelskiftet 1900 avlöste de fabriksproducerade stolarna av denna och liknande typer de gamla hemmatillverkade möblerna.     

 

Den vanliga svenska pinnstolen tillverkades både av enskilda snickare och av fabriker runt 1900.