Tysktillverkat kylskåp givet 1937 som bröllopsgåva till Gösta Hansson (1909-1984) och Märta Sandberg (f. 1914) i Steneby, Dalsland. Kylskåpet, som köpts av brudgummens föräldrar, var för sin tid toppmodernt och visade sig även vara av synnerligen god kvalitet då det var i bruk i över 50 år, fram till 1990-talet. Barnens starkaste minne förknippat med detta kylskåp var då mamma Märta under 1940-talet tillverkade glass med glasspulver och vatten som hon lät frysa i det lilla frysfacket.

Gåva av sönerna Hans och Mats Hansson, boende i Motala respektive Dals Ed.  

 

 

Sockerskrin tillverkat av Nils Wendell i Vänersborg 1832. Wendell, född 1803, hade 1827 erhållit gesällbrev hos guldsmeden Carl Tengstedt i Göteborg varefter han för en kort tid flyttade till Kristianstad. Av guldsmedsämbetet i Uddevalla erhöll han mästarbrev i maj 1829 och fick samma år burskap, rätt att öppna verkstad, i Vänersborg. I en fastighet på Edsgatan, nära nuvarande Fängelsegränd, kom Wendell att verka till våren 1833 då han avflyttade till annan ort.     

 

Detta magnifika, låsförsedda, skrin visar på det höga värde sockret hade vid tiden. Skrinets storlek och medaljongerna med krona och stadens vapen vittnar om att det sannolikt använts i någon mer officiell miljö, kanske hos officerskåren vid Västgöta-Dals regemente vilka hade lokaler vid Edsgatan 2.

Inköp.  

 

 

Uniformsknappar i metall, dekorerade med öppen krona, vilka under 1800-talets senare hälft skall ha burits av betjänt på Onsjö fideikommiss söder om Vänersborg. Knapparna skall ha ingått i vice häradshövdingen Knut Haijs (1866-1921) ar från fadern friherre Erik Wollrath Wilhelm Haij (1828-1903). Då Onsjö var fideikommiss och merparten av fastighet och lösöre ingick i detta skall enligt uppgift Knut Haij inte ha fått mycket mer än knapparna i arv vad gällde föremål från barndomshemmet Onsjö. Fideikommisset upphörde på 1970-talet och i mitten av 1980-talet brann herrgårdsbyggnaden ner till grunden. På platsen står i dag Onsjö golfklubbs klubblokal.

Gåva av Bengt O T Sjögren, Göteborg.  

 

 

Två svarvade träljusstakar dekormålade med vinrankor. Ljusstakarna är av en typ som förekommer inom ordenssällskapet Par Bricoles logelokaler. Par Bricole har sitt ursprung i 1770-talets Stockholm där sällskapet grundades i kretsen kring Carl Mikael Bellman som något av en parodi på tidens ordensvurm. I Vänersborg öppnade Par Bricole loge redan 1839 och är därmed stadens äldsta förening.     

 

Dessa ljusstakar är signerade av målaren Olof Christoffer Olsson (1825-1873) i Vänersborg år 1860. Olsson var medlem i Par Bricole och troligen är ljusstakarna en gåva till den par bricole loge som öppnades i Borås just detta år.

Inköp.  

 

 

En tallrik beställd till Kungliga Västgöta regemente I6. Tallriken är tillverkade vid Rörstrand på modellen Tarent vilken producerades åren 1872-1907 under den tid regementet var förlagt till Axvalla hed. Västgöta regemente flyttade till Vänersborg 1916 där nya regementsbyggnader uppförts på det tidigare landeriet Niklasbergs mark. Regementets tid i staden blev kort då det lades ner redan 1927.

Gåva av Carl-Gustaf Särner, Lilla Edet.  

 

  

Kopparstick visande den danska invasionen av Vänersborg midsommaren 1676. Den omkring 9 000 man starka danska armén under ledning av Ulrik Fredrik Gyldenlöve hade från Norge, via Uddevalla, tågat mot Vänersborg och placerade sitt artilleri vid Nabbensberg, strax söder om Karls grav. Efter strider vid Gropbron flydde de svenska trupperna över Göta älv vid Rånnum och staden kunde erövras. Vid danskarnas uttåg i september brändes staden i grund och endast kyrkan sparades. Gyldenlövestriderna var ett led i danskarnas försök att återerövra de gamla danska landskapen. Den avgörande striden stod vid Lund i december samma år är de svenska styrkorna avgick med seger. Kopparsticket som utförts av John Huysmann bifogades den relation eller beskrivning, av Vänersborgs erövring som Gyldenlöve senare sände till danske kungen Christian V.  

Inköp.

 

  

Kamerautrustning vilken tillhört fotografen, filmaren och handlaren Viktor Tornberg (1888-1973) i Vänersborg. Tornberg, som var född i Göteborg, kom till Vänersborg 1927 då han tog över stadens pappershandel med adress Edsgatan 27. Genom hans stora intresse för fotografering kom verksamheten snart att utvidgas till att även omfatta fotoateljé, laboratorium och försäljning av fotoutrustning. Viktor Tornberg visade även tidigt ett stort intresse för att dokumentera stora och små händelser i staden genom såväl foto som film. Tack vare Tornbergs förutseende insats äger Vänersborg i dag en storartad dokumentation av allt från kungabesök och Barnens dagsfirande till studentfiranden och torghandel täckande en period från 1920-50-tal. En stor del av detta material har tidigare donerats till museet.

Gåva av sonen Lars Tornberg, Vänersborg.  

 

 

Avfallspåsar, gröna och röda, insamlade till museet som dokument över nutidens miljötänkande vad gäller sopsortering. I de röda påsarna placeras brännbart hushållsavfall medan man i de gröna lägger matreseter o.dyl. vilket förs till rötanläggning för framställande av biogas.

Inköp.  

 

 

Hörnhylla tillverkad på torpet ”Öa” vid Vrångön, nära Högsäter. Torpet beboddes av två syskon efter vars bortgång lösöret auktionerades ut och hyllan inköptes då av givarens far.

Gåva av Anna Hedlund, Vänersborg.  

 

 

Åren 1916-18 fanns ett flygförband i Vänersborg, detacherat från Malmslätt. Då världskrig rådde skulle förbandets existens hemlighållas och kallades därför 1 Hemliga Flygavdelningen. När flygarna, efter fredsslutet, skulle lämna Vänersborg bjöd man in till stor avskedsfest på Stadshotellet den 7 december 1918. Av en tillfällighet var konstnären greve Louis Sparre på besök i staden och då hans son tjänstgjorde vid flygavdelningen åtog sig Sparre att teckna förlagan till kvällens festmeny. Under kvällen ordnades ett lotteri för damerna där första vinsten var Sparres konstverk. Den lyckliga vinnaren blev unga fröken Lisa Pettersson, senare gift Weiss.

Inköp.

 

  

  

Förtjänstmedalj och uniformsmärken från Riksförbundet Sveriges Lottakår vilka tillhört Gerda Sjögren, f. Olsson, (1899-1993). Gerda Olsson var boende på Västergärdet i Trollhättan och gick in i Lottakåren 1940. Under kriget var hon fullt sysselsatt att serva de militärer som var förlagda till de försvarskänsliga anläggningarna vid Trollhättan såsom kraftstationen, Nohab, slussarna m.m. Gerda kom att kvarstå som aktiv i kåren fram till sin död 1993.

Gåva av sonen Bengt O T Sjögren, Göteborg. 

 

 

Tegelsten funnen vid Sikhalls spannmålsmagasin och hamn, norr om Vänersborg. Stenen som är stämplad SIKHALL kommer från det tegelbruk som tidigare låg på platsen. Enligt givaren skulle bruket på detta vis ha stämplat var hundrade sten som producerades. Stenen har tidigare varit inmurad i murstocken till Sikhalls mangårdsbyggnad.

Gåva av Magnus Larsson.  

 

   

Rakhyvel och rakbladsvässare vilka tillhört lokföraren Fredrik Elmqvist (1903-1974). Elmqvist arbetade från 1923 vid UVHJ-banan där han hade tjänst som lokeldare och senare växellokförare. Ett fritidsintresse var musik och var flerårig medlem i sångsällskapet Sjung-Sjung.

Gåva av sonen Sören Elmqvist, Vänersborg.  

 

  

Kärrhjul tillverkade av Karl Andersson på gården Kattholmen i Frändefors socken. Karl, mest känd som ”Kalle i Kattholmen”, var ett välkänt original i trakten. Han föddes och växte upp i ett förhållandevis välbärgat lantbrukarhem vid Snappstakan. Under ungdomen tjänade han under ett antal år som snickare i Norge men fick återvända på grund av sjukdom. Hemkommen tog han över gården Kattholmen där han skulle driva jordbruk med får och kor. Kalle blev med åren allt mer av ett original och gården förföll. Han ägnade däremot stor möda åt att tillverka träskobottnar, slädmedar och hjul likt dessa. Merparten kom aldrig att användas utan lagrades i hundratal i uthusen. Kalles käraste vänner var djuren. På vägen mellan Vänersborg och Sivikan kunde han ses vallande sin fårhjord eller körande sin kära häst. Kalle i Kattholmen hade även en litterär förmåga och skrev ett stort antal dikter, en diktskatt som i stort sett helt gick förlorad efter hans bortgång på 1950-talet.

Gåva av Kjell Johansson, Vänersborg.  

 

 

Barnparaply vilket gåvolämnaren fick i födelsedagspresent av sina föräldrar i början av 1940-talet. Där hon bodde på Sandhem i Trollhättan var hon det enda barnet med egen paraply vilket gjorde henne mycket stolt.

Gåva av Berit Mellgren-Gustavsson, Trollhättan.  

 

 

Herbarium med tillhörande växtpress som tillhört Britt-Marie Atterhög i Vänersborg. Under sin skoltid i Vänersborg på 1940-talet hade Britt-Marie i uppgift, likt alla elever, att samla och pressa exempel ur traktens flora till ett eget herbarium. När senare Britt-Maries sju år yngre syster Lena fick samma skoluppgift togs inte sällan växter ur storasysters herbarium för att hon själv skulle slippa det mödosamma insamlandet och pressandet.

Gåva av Britt-Marie Atterhög, Vänersborg.  

 

Oljemålning med naturmotiv målad av Lennart Larsson 1950. Lennart Larsson hade tidigare varit elev vid fjärde Distriktets Dövskola, nuvarande Vänerskolan, i Vänersborg. Målningen skänktes av Larsson som tack för sin tid som elev vid skolan.  

Gåva av Vänerskolan.

 

  

Oljemålning visande Buterud i Dalsland, signerad av Henry Lundhäll 1948. Lundhäll var lärare på Dövskolan, nuvarande Vänerskolan i Vänersborg, åren 1945-1955 varefter han flyttade till Stockholm. Av elever och lärare omtalas Lundhäll som en omtyckt men sträng lärare vars färdighet i teckenspråk var omvittnad. Målningen inköptes och placerades i Stiftelsen Öxneredshemmet, ett ålderboende för döva. Efter hemmets nedläggning flyttades de boende till servicehuset Pionen i Vänersborg, dit även tavlan följde med. Efter den sista av de boende från Öxneredshemmet avlidit 2007 överlämnades tavlan som gåva till museet.  

 

20 Undervisningspärm för dövblind elev

 

Pärm med undervisningsmaterial för dövblind elev vid Vänerskolan i Vänersborg – specialskola för döva och hörselskadade. På pärmens sju sidor finns material och föremål på vilka eleven kan känna och på så vis lättare förstå sin omgivning. Eleven studerade vid Vänerskolan åren 2002-07 varefter han gick vidare för fortsatta studier.

Gåva av Vänerskolan.  

 

 

LO:s Röda Bok 1898 – 1973

Gåva av Åke Erkenborg, Vänersborg  

 

 

Lovén, Christian Borgar och befästningar i det medeltida Sverige.  2. uppl. Stockholm :  Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar. (Antikvariska serien ; 40)

Inköp  

 

  

Hedlund, Oscar Dalbor och dalboliv. – Mellerud, 1952  

Hedlund, Oscar Valbo -berättelser. – Vänersborg, 1977  

Lundström, Kjell Kampen för ett språk. Dövas två språk och tvåspråkighet i skolundervisningen i Sverige 1809 – 1990. - Stockholm : Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm, 2005 (Studies in educational sciences ;78)   Teckenspråk och teckenspråkiga  :  kunskaps- och forskningsöversikt : delbetänkande / av utredningen Översyn av teckenspråkets ställning. – Stockholm, 2006  (Statens offentliga utredningar 2006:29)

Gåva av Anna Hedlund, Vänersborg  

 

24

 

Unander, Helmer Historia. Mellanstadiet.  Förkortad upplaga på grundval av Kahnberg –  Lindeberg: Genom tiderna. 1G. -  Lund 1973 Gåva av Inga Unander, Vänersborg  

 

 

Fotogenlampor jemte Tillbehör från Olán & Co:s Lager Göteborg. Detaljförsäljningslokal: Hörnet  af Kors- & Kyrkogatan. 1877 – 1878   Åhlén  & Holm Insjön. Katalog 1911 – 1912 Gåva av Stellan Granats dödsbo  

 

 

Körling, Felix Kisse-Misse-Måns.   Visor  av Felix Körling och färgplanscher av Hilding Nyman. – Göteborg, 1913  (Barnens stora  julkalender ; 4)     

Felix Körling (1864 -1937) var en svensk musikpedagog. Han var son till organisten i Ystad, tonsättaren August Körling.     

Felix Körling var musiklärare vid högre allmänna läroverket i Halmstad åren 1889 – 1926. Han var även verksam som organist, körledare, tonsättare av barnvisor samt pjäsförfattare. Under många år var han en av de ledande dirigenterna inom Sveriges körförbund.

Gåva av Sigbritt och John Evert Elmqvist, Vänersborg  

 

 

Serner, Gertrud Hjalmar Asp 1879 – 1940. Malmö, 1946  (Skånes konstförenings publikation ; 11)    

Hjalmar Asp (1879 – 1940) var tecknare, målare, litograf. Han var elev till Richard Bergh vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm och studerade sedan i Köpenhamn. Han tog djupa intryck av det danska 90-talsmåleriet. Hans djur- och landskapsbilder i blyerts, tusch och litografi – ofta med motiv från slätten utanför Malmö med betande boskap – präglas av en säker blick för djurens karaktär och fint sinnelag för terräng och atmosfär.

Gåva av Lena Robertsson, Vänersborg  

 

28

 

Kongl. Maj:ts nådiga Reglemente, för Förwaltningen af Saltpeterärendena i Riket; Gifwen Stockholms slott den 17 mars 1832. – Stockholm   : Kongl. Boktryckeriet, 1832      Under föregående århundraden ända från Gustaf Vasas tid, då kruttillverkningen blev en statsangelägenhet, har staten utkrävt salpeter som en kronoskatt av nästan all jord. I början skedde det i form av en dispositionsrätt över salpeterjorden, som fanns under ladugårdarna, sedan i form av salpeter in natura. För vården av salpeterärendena var riket indelat i salpetersjuderidistrikt, vart och ett med en sjuderidirektör, till en början 13 och sedan allt färre, så att endast ett distrikt återstod år 1883, nämligen Västerbottens. Högsta inseendet över salpetertillverkningen utövades under åren 1811-1816 av Kommittén för salpeterärendena samt därefter av Arméförvaltningens artilleridepartement. År 1893 upphörde statens befattning med salpetern.   Kyrko-handbok, hwaruti stadgas, huru gudstjensten i swenska församlingar skall behandlas. Öfwersedd, förbättrad  och tillökt, samt med kongl. Maj:ts nådiga bifall af rikets ständer antagen wid riksdagen i Stockholm år 1809. Norrköping, : 1811. Ad.  Fr. Raams enka. – Norrköping, 1811     

Kungörelser samt diverse tryck med  proveniens Vänersborgs kyrka.

Gåva av Vänersborgs pastorat till Vänersborgs  museum.  

 

 

Bilder att  minnas från Bäcke-Ödskölt.  Bäckefors : Bäckefors hembygdsförening, 1998 Gåva av Bäckefors hembygdsförening  

 

30

 

Ljungström, Claës Johan Redvägs härad med staden Ulricehamn. – Falköping, 1861   Ljungström, Claës Johan Wartofta härad och staden Falköping / beskrifne af Claës Johan Ljungström. – Lund. 1877   Ljungström, Claës Johan Åhs och Wedens härader samt staden Borås / beskrifne af Claës Johan Ljungström. – Stockholm, 1865

Inköp     

Claës Johan Ljungström (1819 – 1832) var präst och hembygdsforskare. Från 1871 till sin död var han kyrkoherde i Västra Tunhem. Han hade mycket stort intresse för folkundervisningen, men sin största insats gjorde han som hembygdsforskare. Han var initiativtagare till att Västergötlands fornminnesförening kom till år 1863. Ljungström är mest känd för sina många häradsbeskrivningar, som innehåller mycket kulturhistoriskt material.  Den äldsta utkom 1861  och handlade om Redvägs härad med staden Ulricehamn. Ljungström var medlem av Kongl. Nordiske Oldskrifteselskab i Köpenhamn från 1863.  

 

31

 

Garland, Jan-Erik Applåder  och visslingar. : Rit-Olas julpudding 1945. Med text av Nils Kjellström. – Stockholm, 1945   Garland, Jan-Erik Applåder  och visslingar. : Rit-Olas julpudding 1950. Med text av Tore Nilsson. – Stockholm, 1950 Jan-Erik Garland, (1905 -1988 studerade  vid Blombergs målarskola i Stockholm samt vid Konstakademien.      Garland arbetade som sportjournalist på Idrottsbladet 1928- 1937 och därefter på Dagens Nyheter. Under signaturen Rit-Ola skapade och tecknade han serien Biffen och Bananen. Han gjorde även politiska skämtteckningar, som utgavs i bokform under titeln Applåder & visslingar.     

Garland var son till den socialdemokratiske ecklesiastikministern Olof Olsson, bror till geografen Sven-Olof Garland och journalisten Gabriella Garland. Han var far till serietecknaren Olle Berg.   Stierngranat, Gunila Snövit. – Stockholm, 1943

Gåva av Margareta Johanssons dödsbo, Hedekas  

 

 

God mat i elköket 2.tr. Stockholm, 1947   Hembakning : råd och recept med Mazetti bakpulver. – Malmö  : Mazetti chokladfabrik, 1944 (Göteborg : Wezäta)   Östenius, Asta Goda ugnsrätter : 70 billiga recept / text och bilder Asta Östenius, Birgit Wingstedt, Malin Zandrén. – Västerås  : ICA-förlaget, 1957  (Små hemböcker ;3)

Gåva av Berit Mellgren-Gustavsson, Trollhättan  

 

 

Oljemålning av Calle Göse (f. 1936), Vänersborg, visande restaurang Strömsborg. Målningen, som är signerad 2005, utfördes i samband med den debatt som föregick rivningen av restaurangen. År 2007 kom den 136 år gamla restaurangbyggnaden att rivas för att ge plats åt – en bilparkering!  

Gåva av Calle Göse. 

 

 

Föreningen Rädda Strömsborg bildades i september 2005, strax innan Vänersborgs kommun beslutade om rivning av fastigheten Jullen 6 på Vassbotten. Protestlistor för namnunderskrifter sattes upp i affärer i Vänersborg och på den egna hemsidan med uppmaningen ”Bevara Strömsborg”. ”Ska Vänersborg bli utnämnd till ”Årets grävskopa?” frågade man sig i ett upprop samt beskrev restaurangens historia sedan källarmästare Anders Fredrik Strömmer lät uppföra den år 1871.     

Föreningen anordnade bl.a. ett möte vid Strömsborg den 19 maj 2006 och en utställning i Konstgillet som stöd för ”Strömmarn”.    

  

Meny över gåsmiddag på Stadshotellet. Restaurangägaren drev Stadshotellet och Stömsborg, det senare var en sommarrestaurang. Man använde samma grundmeny, med illustratrationer från Birger Sjöbergs diktning.

Gåva Enar Carlsson.

 

 

Göte Fridh (1926-1996) var landshövding i Älvsborgs län under åren 1978-1991. Han var född i Lund där han utbildade sig till socionom och hade tidigare arbetat som kommunalkamrer och tjänstgjort vid Kommunförbundet, när han knöts till regerings- kansliet och senare utnämndes till statssekreterare i socialdepartementet.     

Göte hade således en solid bakgrund inom förvaltningen när han tillträdde som landshövding 1978. Förutom de ordinarie uppgifterna som chef för länsstyrelsen förrättade han under denna tid också över 150 invigningar och höll inte mindre än 550 officiella anföranden. Många av hans medarbetare har vittnat om hans starka ambition, enastående engagemang och envishet att driva varje fråga som han ansåg gynna länets intressen och minns honom som ”den ojämförlige slitvargen”.     

Regionmuseum Västra Götaland erhöll 2007 i gåva Göte Fridhs efterlämnade privatarkiv bestående av utkast till anföranden, manuskript, tidningsartiklar etc. Arkivet omfattar 4 hyllmeter från hans tid som landshövding och skänktes till museet av hans hustru Astrid Fridh.     

Göte Fridh är även författare till ”Landshövdingarna och deras okända möten. En bok om landshövdingarna och landshövdinge-mötena genom tiderna” (1994) och ”På blankvers genom femti år” (1995).    

Öppet hus på residenset i Vänersborg. Här landshövdingeparet Astrid och Göthe Fridh tillsammans med de kända underhållningsprofilerna Carl-Uno Sjöblom och Pekka Langer vid Fridamäss september 1984. Foto: Stig Hjelm, Vänersborg.  

 

Arkivhandlingar och böcker påträffades i trossbotten till bostadshuset Fridhem, Gudmundstorp i Öxnered. Huset har ägts av familjen Modh som år 1956 såldes det till Lydia Hagelin och Erik Dahlberg.     

Handlingarna består av ett trettiotal brev från åren 1880 -1890 skrivna av Maria, fosterdotter till ägarna på Fridhem och brev, kopiebok, och andra handlingar som tillhört familjen Skarin och M. Modh.

    

 

En ung anspråkslös flicka önskar sig till våren plats i en bättre familj i stad eller på landet, att deltaga i alla ett hus förekommande göromol: Finnes minderåriga barnär hon ock villig undervisa dessa. Den sökande har i fyra års tid innehaft dylik plats, men önskar nu göra ombyte. Reflekterande torde godhetsfullt insända svar märkt ”Majken” till Göteborgs postrestante Platsannons i Dagens Nyheter skriven av Maria.  

 

 

Brev till och från Olof Skarin (f. 1820) och hans hustru Adeline (f.1826 i Färgelanda församling), född Modh.   Dyrtorp den 7 Augusti 1872.   H. Herr O. V. Skarin. Wi anhåller ödmjukast att om Herskapet Wille gifva oss det stora nöjet att med sin nervaro Dricka Kaffe på Dyrtorp i morgon onsdagen den 8 Augusti kl. 5 e.f.t. Och som vi har hört att Herskapet har Fremmande torde hafva godheten göre sällskap tecknar                               

 Ödmjukeligen                                

 A. Blomberg  

 

 

”Sorgebrev” från 1800-talet.    

     

Kopiebok från 1860-talet som tillhört Olof och Paul Skarin.

 

Notbok för violino.

 

Böcker:

43

Swerges historia för ungdom Af M. Bruzelius. 1817-1827.  

Skrifter för hemmet. IV. En rätt qwinna i Guds ords ljus. 1870.  

 

            

S H T

 

Heders Wänn och Broder!  

 

För sidsta angenäma Ressällskap, välfägnad och godhet, Får äran ödmiukast tacka –Men - men på hvadsätt vi skiljdes åt på Dykällan om aftonen kan jag på intet sätt få någon slags reda uppå ehuru jag derpå tänkt, natt och dag kunna utforska. Jag hade andtagligen kommit väl och lyckeligen in till en Bon de boende näst intill Gästgifvaregården, härest jags jag somnade på en bänk, och låg godt till dager Ljus.Så fort jag vaknade förfogade jag mig derifrån, i det mäst elaka väder, till hemmandet Berg der jag fick häst och Släde, åkte igenom skogarne, med och utan Slädföre, friskt och raskt hem, ehuru, igenomvåt. Vid hemkomsten först, kände jag efter mine papper, och fant en 12 Sh (shilling) Banco, och en 8 Sh Riksgäld, som jag icke kunde drömma till ehuru jag dem bekommit, innan jag med missnöije  fick se min Brors påskrift å sakörsmedlen, mig tillhörige, som jag mer än gjerna velat Transporterat på Bror, som reste der förbi och kunnat uttaga altsammans, vi hade nog vid tillfälle råkats.  

 

Jag har försöckt inlegga de lofvade kronorne  dem i bref, men passar icke, torde hända de också under vägen blifva förkomne. Jag väntade vid papperslösen på Brors ankomst i 3nedager som den påstod; men förgäfves -. Jag hade då med mig kronorne. Så snart det frostar på, eller ämnar sig till snö, så skrif mig till och utsätt något ställe i Ryrs socken der vi kunde träffas för att öfverlägga om hvarjehanda.  

 

God fortsättning af Ingångna Året, med all sjelfönskelig sällhet och välgång öfverlefva med familje, icke allenast detta utan många påföljande får äran tillönskar    

Med vännskapsfull agtning och tillgifvenhet har äran  i lif och död tekna,                               Ödmiuke Tjenare, Pet. Thunblad                         

Timmervik den 3.      

 Jan: 1825  

            

PS: N: M: i B. hotade mig på Tings stället och sad at det varit bättre, jag haft 100 RC (Riksdaler) på ficken en låta en annan begagna sig af hvad som händrer här nedre, Ho  tarhar dig derföre i h: m m, vid tillfälle                                                   

 

P: T:

Instruction då vi träffas.  

Kronorna sändes, det öfriga när vi träffas.  

 

Peter Thunblad 1759-1839 var lantjägmästare och bosatt i Timmervik.

 

 

Ett av flera brev till M. Modh Fridhem 1909-1915 med beskrivningar över gårdar till försäljning i Västergötland och Östergötland, prisuppgifter och turlister över Den Norske Amerikalinje 1915 samt en broschyr om motorer.

Gåva av Anders och Viveka Hagelin, Vänersborg.  

 

Golvur signerat Mauritz Schierman, Vänersborg, den 9 mars 1774. Schierman öppnade urmakarverkstad i Vänersborg hösten 1746 och kom att få en betrodd ställning i staden med bland annat plats i kämnärsrätten, där man dömde i enklare tvistemål. Som urmakare fick han även ansvaret för urverken i såväl rådhuset som kyrkan om än i det senare fallet i konkurrens med klockaren Peter Falk. Fram till sin död i september 1775 tillverkade Schierman närmare 180 ur varav tre är kända i dag. Två av dessa förvaras på Vänersborgs museum. Schiermans dotter Christina (1762-1790) gifte sig med urmakaren Johan Dahlbeck (1742-1781) vilken drev verkstad i Vänersborg under endast ett par månader våren 1781 varefter han hastigt avled. Detta golvur har under en lång följd av år varit placerat på Skräcklestugan och överflyttades till museet efter beslut av Vänersborgs kommun 2007.  

 

  

Underkläder i form av body från 1920-talet och underklänning från 1970-talet, använda av Elisabeth Johansson i Jonsered, Mellerud. Elisabeth blev sitt barndomshem trogen. Tillsammans med sin bror Gustav lät hon bygga ett nytt hus på föräldrahemmets tomt där hon kom att leva fram till sin död.

Gåva av fostersonen Bertil Landgren.

 

 

Ridbyxor använda av Gustav Johansson i Jonsered, Mellerud. Jonsson var tidig att skaffa bil och anlitades därför ofta som chaufför vid olika tillställningar som bröllop m.m. Troligen har han vid dessa tillfällen använt dessa byxor i sin chaufförsmundering.

Gåva av fostersonen Bertil Landgren.  

 

Klänning använd under 1960-70-talen av Elisabeth Johansson i Jonsered, Mellerud. Elisabeth blev sitt barndomshem trogen. Tillsammans med sin bror Gustav lät hon bygga ett nytt hus på föräldrahemmets tomt där hon kom att leva fram till sin död.

Gåva av fostersonen Bertil Landgren.  

 

 

Brudklänning buren av Lena Wahlin, född Stoll, vid bröllopet men köpman Carl-Viking Wahlin 20 september 1958. Vigseln hölls i Västra Tunhems prästgård och bröllposfotografiet togs vid Ateljé Mira i Vänersborg.

Gåva av Lena Wahlin.  

 

Samling av självporträtt Samling av självporträtt utförda av konstnärer tillhöriga konstnärssektionen av Göta älvdalens Konstförening. Porträtten, vilka visats i samband med utställningar som arrangerats av konstföreningen, har under en lång följd av år varit deponerade i museets magasin. År 2007 överlämnades porträttsamlingen som gåva till museet av Göta älvdalens Konstförenings styrelse.  

 

Med gula byxor Lotte Pile

 

53

 

Paula Wahlbom

 

Robert Karnéus  

 

Tvärsnitt genom undertecknads hjärna Jörgen Göransson

 

Sven O Hamlet  

 

Rolf Pihl  

 

P A Palmqvist  

 

Rolf Stensson  

 

Ninni Enell-Svensson  

 

Olov Ekman  

 

Carl-Göran Hagberg  

 

Margot Munkbo  

 

Enar Larsson  

 

Måna Gelang-Källman  

 

Ewa Ljung  

 

Rune Ekre  

 

Tomas Niklasson  

 

Innerst inne är jag alldeles gredelin Elisabeth Dahlström-Carlsson  

 

Lisbeth Fransson  

 

Curt Warås bilder En serie samhällsskildrande bilder tagna av fotograf Curt Warås. Vid fem års ålder flyttade Warås från födelsestaden Karlskoga till Göteborg där han efter skolgång fick arbete vid Hasselblads färglaboratorium. I slutet av 1950-talet fick han anställning vid Göteborgs-Posten som telefonoperatör och kopist men fick snart även fotouppdrag. Efter några år blev Warås ordinarie fotograf på tidningen och fick hela Västsverige som arbetsfält men med säte i Vänersborg och Trollhättan. Under åren har Warås även verkat på fotouppdrag på flera håll i världen såsom Norge, Tyskland, Indien och Bangladesh.

Gåva av Curt Warås.  

 

Upp som en sol. IT-företaget Prosolvia har skapat fattiga och rika. Aktien steg som en raket och börsproffsen tjänade stora pengar. När luften gick ur företaget och aktien sjönk som en sten stod småspararna med lng näsa. När Prosolvia invigde en ny fabrik i Vänersborg målades framtiden i rosa färger. Sedan dess har Magnus Gustavsson och hans arbetskamrater fått den ena varningssignalen efter den andra.  

 

Varvsarbetarna vid Lödöse varv hoppas på framtiden. Juni 1986.  

 

73

Varför kommer inte mamma och pappa? Längtande barn på riksanstalten i Lödöse. Jan. 1972.  

 

Spartansk bostad för grekkolonin. Alingsås. Okt. 1968.  

 

Återförening med släkten i Sverige. Krigsskadade 11-årige Amar tas emot efter flygresa från Sarajevo. Han skall vårdas för sin ögonskada på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Såtenäs. Aug. 1993  

 

Kallt och eländigt i grekkolonins nödbostad. Alingsås. Okt. 1968  

 

Räddad efter dramatiska två dygn i svår kyla och snöstorm. Lilla Edet. 1995  

 

Stallbacka industriområde 1966.  

Efter larm om dödsfall i asbestcancer har, Erik Dahlberg vid Trollhättans Isolering AB skyddsmask på när han jobbar med asbest. Sept. 1975  

 

Glad kung sköt tre älgar på fyra skott under älgjakten på Halle-  och Hunneberg.  

 

Kan man gå in i sitt hus utan risk? Aggresiva älgar i Vargön. Febr. 1977  

 

Älgjakt i Dalsland 1986. (Norr om Åmål)  

 

Porträttfoto av konstnärer i Göta älvdalens konstförening Porträttfoton av konstnärerna Karl-Göran Hagborg och Lotte Pile. Bilderna ingår i en svit porträttfoton av konstnärer i Göta älvdalens konstförening tagna av fotograf Tage-Ingvar Johansson (f. 1932).     

 

Redan som tonåring började Tage-Ingvar arbeta med bildkonst i födelsestaden Vänersborg där han deltog i sin första utställning 1946. Tre år senare flyttade han till Stockholm där han kom att arbeta som ingenjör samt som frilandsfotograf för olika tidskrifter.     

 

År 1960 flyttade Tage-Ingvar till Göteborg där han i slutet av 1980-talet öppnade galleri för i första hand yngre talangfulla konstnärer. Samtidigt drev han själv fotostudio för främst porträttfotografering. Från 1995 är Tage-Ingvar åter bosatt i födelsestaden Vänersborg.

 

Etsningar och teckning av Kristina Johansson Kristina Johansson, Vänersborg, har deltagit i ett stort antal lokala, nationella och internationella konstutställningar sedan 1980-talet. Hon finns i dag representerad på ett närmare 30-tal museer och offentliga institutioner. Åren 1986-98 var Kristina Johansson föreståndare för Vänersborgs Konstgrafiska verkstad.

Gåva av Kristina Johansson  

Självporträtt

Paviljongen i Plantaget, Vänersborg  

 

 

Kvinnoporträtt, akvarell, utförd 1830 av sedermera murmästaren och slussmekanicus Petter Wallström född i Vänersborg 1799. Petter Wallström härstammade på fädernet av en murmästarsläkt i Vänersborg där fadern Olof och farfadern Petter Wallström verkat inom yrket. Tidigt faderlös uppfostrades Petter av sin farbror Lars Wallström vilken även denne var murmästare. År 1822 flyttade Petter Wallström från staden då han fick arbete på Göta kanal. Han återvände senare och fick då tjänst vid Trollhätte Canal- och Slussverksbolag som slussbyggmästare. Wallström av även arkitekt och ritade efter Vänersborgs stadsbrand 1834 flera hus för den nyuppförda staden. Bland de mer kända är tillbyggnaden av landshövdingeresidenset på 1840-talet. Petter Wallström avled 1857 på sin tjänstebostad Hjulkvarn i Trollhättan.

Inköp.  

 

   

Vänersborgsmotiv i en serie med två av fyra visande Plantaget och Dalbobron. Serien av tryck gjordes av den danske konstnären Ebbe Fog vid mitten av 1960-talet och beställdes av Vänersborgs Bokhandel där de fanns för försäljning.

Gåva av Jan Andersson, Vänersborg.