Tre frågor till Jessica Abbott, evolutionsbiolog
Finns det verkligen likheter mellan människor och bananflugor? Hur uppkommer könsskillnader i djurvärlden? Det är några av frågorna som Jessica Abbott, evolutionsbiolog och forskare vid Lunds universitet, har svaren på.
Berätta om något spännande som händer i ditt forskningslaboratorium just nu?
– Jag har en ny postdok i mitt labb som håller på med matematisk modellering av könskromosomers evolution, och det tycker jag är väldigt spännande. Det finns ganska mycket teori kring detta redan, och en del prediktioner har kunnat bekräftas med nya DNA-sekvenseringsmetoder. Men i och med att vi får mer och mer data från olika djur- och växtarter, så ser vi även genetiska mönster som inte riktigt går att förklara med de gamla modellerna. Det innebär att ny teoribildning behövs, och det känns roligt att vara en del av detta
Hur började du intressera dig för evolution och kön i djurvärlden?
– Evolution har jag länge varit intresserad av, och tycker att det är kul för att evolutionsteorin hjälper och oss att svara på frågan ”varför” och inte bara ”hur”. Man kan ha en bra förståelse för till exempel hur könsbestämning hos bananflugor går till, utan att veta varför det överhuvudtaget finns två kön. Just könsskillnader började jag bli speciellt intresserad av som doktorand, eftersom jag jobbade med en art där vissa honor liknar hanarna, förmodligen som ett sätt att undvika kostsamma parningar. Då började jag fundera mer kring hur och varför könsskillnader uppkommer.
I din forskning tar du hjälp av bland annat bananflugor, ge ett exempel på hur bananflugor liknar oss människor?
– Bananflugor liknar oss på fler sätt än vad många kanske tror, men någonting som är speciellt relevant inom min forskning är det faktum att de har XY-könskromosomer, precis som människan.
Intervjun gjordes inför Jessica Abbotts föreläsning på Göteborgs naturhistoriska museum september 2018.
Klicka här för att läsa mer om Jessica Abbotts forskning vid Lunds universitet >>
