Paradoxmasken

Nya studier av den mycket enkelt byggda paradoxmasken Xenoturbella visar att den inte är förenklad från mer avancerade former. I den internationella forskargruppen bakom studien ingår svenska forskare från Göteborgs Universitet och Göteborgs Naturhistoriska Museum.

Paradoxmasken, Xenoturbella bocki är en centimeterstor enkelt byggd varelse som endast påträffas regelbundet vid svenska västkusten. Den saknar hjärna, könsorgan, kroppshåla och anus. Det första exemplaret insamlades vid Gåsö ränna i Gullmarn år 1878 av August Malm (ja, han med blåvalen) och finns bevarad på Göteborgs Naturhistoriska Museum.

Sedan dess har det varit heta kontroverser bland zoologerna om vad paradoxmasken egentligen är för något. Den kan nämligen inneha en basal nyckelposition i djurens utvecklingsträd, vilket har betydelse för förståelsen av den tidiga utvecklingen av organsystem och cellfunktioner, som till exempel stamceller. Det är således av vikt inte bara för biologin utan även för medicin.

Nära släkting med människan
Genetiska studier tyder på att paradoxmasken tillhör gruppen deuterostomia, den exklusiva skara dit vi själva hör. Vi är närmare släkt med paradoxmasken än med t ex humrar och trollsländor. Paradoxmasken kan alltså vara vår stamform, vilket rönte stora rubriker i media för fem år sedan, långt utanför den vetenskapliga sfären. På internetsajter och i tabloidpress världen över jämfördes kändisar och politiker spefullt med den simple förfadern. Men kontroversen fortsätter med oförminskad styrka. Utvecklingsbiologer, som extrapolerar från mer avancerade modellorganismer som odlas i laboratorium, hävdar att det första flercelliga djuret med tvåsidig kropp var komplext byggt med hjärna, kroppshåla och anus. Så är inte fallet med paradoxmasken, men den kan ha blivit förenklad i andra hand och förlorat dessa mer avancerade drag.

En evolutionär nyckel från den svenska västkusten
Om man bara studerade den tidiga embryonala utvecklingen så skulle man kunna se rester av dess tidigare utvecklingshistoria i likhet med att vi människor i tidiga fosterstadier har både gälanlag och svans. Då skulle paradoxmasken följaktligen inte längre inneha en evolutionär nyckelposition.

Men en forskargrupp på Lovéncentrum Kristineberg och Göteborgs Naturhistoriska Museum lyckades med vad inget gjort förut; att isolera alldeles nykläckta små paradoxmaskar. Och de uppvisade inga som helst rester av avancerade drag! Snarare visar de likhet med så kallade ädelstensmaskar som också anses ha en systematiskt basal position. Paradoxmasken håller alltså ställningen som vår gammelmormor.

Studien visar också att sällsynta och för vår evolutionära förståelse viktiga organismer finns längs den svenska västkusten. Faktiskt är Göteborgs universitets Lovéncentrum den enda platsen i hela världen där man kan studera paradoxmasken. Detta bidrar till att forskare från hela världen kommer till Gullmarsfjorden för att lösa en av de stora gåtorna i djurlivets evolution.