Paradoxmasken

Paradoxmasken, Xenoturbella bocki är en centimeterstor enkelt byggd varelse som endast påträffas regelbundet i Gullmarn vid svenska västkusten. Den saknar hjärna, könsorgan, kroppshåla och anus, men lever ändå i högönsklig välmåga. De äldsta kända exemplaren insamlades vid Gåsö ränna i Gullmarn år 1878 av August Malm (ja, han med blåvalen) och finns utställda på Göteborgs naturhistoriska museum.

Sedan dess har det varit heta kontroverser bland zoologerna om vad paradoxmasken egentligen är för något. Den kan nämligen med stor sannolikhet inneha en basal nyckelposition i djurens utvecklingsträd, vilket har betydelse för förståelsen av den tidiga utvecklingen av organsystem och cellfunktioner, som till exempel stamceller och nervsubstanser. Det är således av vikt inte bara för biologin utan även för medicin.

Nära släkting med människan

Genetiska studier tyder på att paradoxmasken har en basal position inom Bilateria (djuren med tvåsidig kroppssymmetri) och kanske även inom gruppen Deuterostomia, den exklusiva grupp dit vi själva hör. Vi är närmare släkt med paradoxmasken än med till exempel humrar och trollsländor. Paradoxmasken kan alltså vara vår stamform, vilket rönte stora rubriker i media för några år sedan, långt utanför den vetenskapliga sfären.

På internetsajter och i tabloidpress världen över jämfördes kändisar och politiker spefullt med den simple förfadern. Men kontroversen fortsätter med oförminskad styrka. Utvecklingsbiologer, som extrapolerar från mer avancerade modellorganismer som odlas i laboratorium, hävdar att det första flercelliga djuret med tvåsidig kropp var komplext byggt med hjärna, kroppshåla och anus. Så är inte fallet med paradoxmasken, men den kan ha blivit förenklad i andra hand och förlorat dessa mer avancerade drag, resonerade man.

En evolutionär nyckel från den svenska västkusten

Om man studerade den tidiga embryonala utvecklingen så skulle man kunna se rester av dess tidigare utvecklingshistoria, i likhet med att vi människor i tidiga fosterstadier har både gälanlag och svans. Då skulle paradoxmasken följaktligen inte längre inneha en evolutionär nyckelposition.

Men en forskargrupp från Lovéncentrum Kristineberg, Göteborgs naturhistoriska museum, Japan och en brokig skara andra länder lyckades med vad inget gjort förut; att isolera alldeles nykläckta små paradoxmaskar. Och de uppvisade inga som helst rester av avancerade drag! Snarare visar de nära likhet med så kallade ädelstensmaskar, som också anses ha en systematiskt basal position.

Paradoxmasken håller alltså ställningen som vår gammelmormor och gammelfarfar (den är en äkta hen – med både ägg och spermier på samma gång).

Studien visar också att sällsynta och för vår evolutionära förståelse viktiga organismer finns längs den svenska västkusten. Faktiskt är Göteborgs universitets Lovéncentrum den enda platsen i hela världen där man kan studera paradoxmasken. Detta bidrar till att forskare från hela världen kommer till Gullmarsfjorden för att lösa en av de stora gåtorna i djurlivets evolution.