Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Lär känna 6 vanliga dagfjärilar

De flyger längs med kusten, över myrmarker, i skogar och trädgårdar men allra helst i öppna, blomrika miljöer. I Sverige finns cirka 123 arter av dagfjärilar – fjärilar som är dagaktiva och beroende av solljus. Här tittar vi närmare på sex vanliga arter som du kan se i sommar.

Så känner du igen en dagfjäril

I Sverige finns en mångfald av fjärilar – hela 2 700 arter! De ser olika ut och har olika anpassningar och behov. 120 av dem är dagfjärilar medan den större delen utgörs av nattfjärilar. Trots att dagfjärilar utgör den mindre delen är vi troligen mer bekanta med dem då de flyger under dagen (medan nattfjärilarna sover). Dagfjärilen kan inte generera någon egen värme utan är beroende av solen för att flygmuskulaturen ska fungera bra. Därför sitter gärna fjärilen och solar en stund för att höja kroppstemperaturen innan den flyger iväg. Förutom att dagfjärilen ofta är iögonfallande med starka färger och vackra mönster finns några fler kännetecken:

- Antennerna har en förtjockning eller klubba ut mot antennspetsen
- De flesta dagfjärilar vilar med vingarna tätt hopslagna över ryggen, pekandes uppåt
- Vingytan i förhållande kroppsstorleken är stor. Det ger vingarna stor bärkraft och dagfjärilarna kan kännas igen på sitt flygsätt - de liksom seglar på sina vingar

Precis som flera andra fjärilar har dagfjärilarna en sugsnabel som de använder till att suga upp nektar med. Mellan varje besök på en blomma rullas sugsnabeln samman och fälls in mellan palperna.



1. Nässelfjäril Aglais urticae är en art i familjen praktfjärilar. Nässelfjärilen är en av våra vanligaste dagfjärilar, den finns i hela landet! Övervintrande fjärilar kan ses i mars, normalt från april-juni. Den kläcks i slutet på juni och syns långt in i september. Nässelfjärilen övervintrar ibland annat uthus och jordkällare. Ovansidan på fjärilen är varmt orangefärgad. På framvingens framkant har den tre stora, svarta fläckar – emellan dem lika stora gula fläckar. I vingarnas ytterkanter syns blå fläckar. Den har mörka vingundersidor som ger ett bra kamouflage under övervintringen. Värdväxt är brännässla.



2. Rapsfjäril Pieris napi är en art i familjen vitfjärilar. Rapsfjärilens flykt eller flygstil är fladdrande med rak kurs! Fjärilen syns i överlappande generationer april-september. Rapsfjärilens ovansida är krämvit med mörk pudring utmed vingribborna. Värdväxter är ängsblomma, löktrav och andra korsblommiga växter.



3. Tistelfjäril Cynthia cardui är en art i familjen praktfjärilar. Tistelfjärilen är en flyttfjäril! Den övervintrar alltså inte i Sverige – utan gästar oss under juni - september. Här lägger den ägg och en ny generation tistelfjärilar utvecklas. Tistelfjärilen har en ljusorange ovansida med svarta fläckar. Den yttre hälften av framvingen är svart med olikstora vita fläckar. Vid bakvingens ytterkant syns blekblå ögon. Tistelfjärilen flyger snabbare och mer effektivt än de flesta andra dagfjärilar. Värdväxter är tistlar och gråbo.



4. Puktörneblåvinge Polyommatus icarus är en art i familjen Juvelvingar Puktörneblåvingen syns under hela sommaren (flera generationer). Fjärilen varierar i utseende. Hanarna är himmelsblå på ovansidan med en tunn svart ytterkant och vita vingfransar. Honorna kan variera från helt blå till helt bruna med rödgula utkantsfläckar på vingarna. Fjärilen har en karakteristisk vit kil på bakvingens undersida. Värdväxter är olika ärtväxter särskilt käringtand.



5. Påfågelöga Inachis io är en art i familjen praktfjärilar. Påfågelöga är en av våra mest kända dagfjärilar! Den kläcks i slutet av juli och syns ända in i september. Övervintrande fjärilar flyger från april-juni. Under övervintringen bor de på vindar, i källare och uthus. Den har en kastanjebrun färg med karekteristiska ögon på både framvinge och bakvinge. Mönstret är till för att avskräcka fiender. Den kan även yttra ett svagt trummande ljud om den blir skrämd. Värdväxt är brännässla.



6. Citronfjäril Gonepteryx rhamni är en art i familjen vitfjärilar. Citronfjärilen tillhör en av våra mest långlivade fjärilar! Den syns under juli-september. Syns den tidigare (april-juni) är det troligen en av förra årets sista fjärilar som övervintrat. Citronfjärilen har en utmärkande gul färg – hanen är svavelgul medan honan är blekt citrongul. Vingformen är unik med en utdragen spets på framvingen. I viloposition påminner den om ett löv. Honan förväxlas lätt med kålfjärilen. Värdväxter är brakved och getapel.

Hur mår våra fjärilar?

I den senaste rödlistan som utkom 2015 bedömdes 545 fjärilar i Sverige uppfylla IUCN:s kriterier för att bli rödlistade/klassas som hotade. Detta utgör 21 % av landets arter. En av de främsta orsakerna till att fjärilarna minskar eller har det svårt är försämring och förlust av habitat, det vill säga deras livsmiljö minskar. Detta hänger ihop med markanvändningen inom jord- och skogsbruket. Landskapet har genomgått en stor förändring från att ha varit varierat till att ha blivit mer storskaligt och enhetligt. Fjärilar är ofta knutna till specifika värdväxter – både för larver och vuxna dagfjärilar. Hur det går för dessa växter påverkar i sin tur situationen för fjärilsarterna och deras överlevnad. 

Hjälp till!

 Om du har en balkong eller trädgård kan du gynna fjärilarna genom att så/sätta ut nektarrika blommor. Låt gärna en del av din gräsmatta förbli oklippt - det blir en oas för fjärilarna.

Lär dig mer om fjärilar!
Ta med en fältnyckel, analog (bok) eller digital (app) ut i naturen. Med hjälp av nyckeln kan studera vilka fjärilar du ser.
Här kan du läsa mer om och beställa ArtDatabankens Fältnyckel Dagfjärilar >>
Här kan du läsa mer om och ladda hem Jordbruksverkets Fältapp Fjärilar >>

Rapportera in till Svensk Dagfjärilsövervakning
Vare sig du är fjärilsentusiast eller nyfiken på fjärilar kan du hjälpa Svensk Dagfjärilsövervakning att räkna dagfjärilar i din närhet. Inkomna uppgifter används för att kunna följa fjärilarnas utbredning och kunna lista ut vad som gynnar/hotar dem och deras livsmiljöer. Arbetet drivs av Naturvårdsverket, Lunds Universitet, ArtDatabanken, Sveriges Entomologiska Förening och Butterfly Conservation Europe. Läs mer om hur du hjälper Svensk Dagfjärilsövervakning att räkna fjärilar >>

Senast uppdaterad: 2019-07-10 11:07