Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Intervju med projektledare Monica Frelin

Porträtt på projektledare Monica Frelin

Bakom lyckta dörrar händer det saker inne i Valsalen. Sedan den 2:e mars pågår renoveringarna för fullt, den nästan hundra år gamla utställningen ska lyftas och tillgängliggöras inför återöppnandet den 1:a april 2021, lagom till Göteborgs 400-årsjubileum. Vi har intervjuat Monika Frelin, projektledare för basutställningen, om balansgången mellan nödvändig förnyelse och bevarandet av det unika.

 
Monika Frelin arbetar på företaget MYT som både designar och skapar koncept för museiutställningar runtom i världen. Av Göteborgs naturhistoriska museum har MYT fått i uppdrag att både förvalta det som är unikt, som de fantastiska montrarna, och samtidigt förnya och uppdatera utställningarna för att skapa en mer nutida och sammanhållen utställningsupplevelse.

Hej Monika!

– Hej!

Hur utmärker sig projektet med Göteborgs naturhistoriska museum jämfört med liknande projekt du jobbat med?

– Göteborgs naturhistoriska museum är ett av de roligaste projekt jag har arbetet med, dels för att det finns så fantastisk personal på museet och dels för att museet har en unik samling med montage, modeller och föremål. Jag har tidigare arbetat på museer med väldigt olika forskningsområden, som sjöfart, polarexpeditioner och vetenskapshistoria och trivs när varje nytt projekt innebär ny kunskap och spännande utmaningar. Göteborgs naturhistoriska museum har också ett väldigt starkt pedagogiskt team som erbjuder fantastiska möjligheter för skolklasser att få en nära inblick i biologi, evolution och naturvård, för att ta några exempel.

Varför görs detta omtag med utställningarna nu, bortsett från att Göteborg fyller 400 år nästa år?

– Basutställningarna på museet har fungerat väldigt bra i många år, de har setts av flera generationer och är väldigt omtyckta. Sedan cirka tjugo år pågår en omdaningsprocess på de flesta museer runtom i världen, som handlar om att vara lyhörd mot besökares behov och att stärka museernas arbete med tillgänglighet. Det gäller särskilt utställningsområden som den fysiska miljön och det pedagogiska tilltalet.  

Hur jobbar ni med balansgången i att båda förnya och samtidigt bevara det gamla?

– Vi har tillgång till förstudier som har genomförts av medarbetare på museet och har analyserat och tagit del av tidigare erfarenheter och utarbetat en plan för hur förnyelsen ska genomföras de närmaste tre åren. Vi kommer att fortsätta att arbeta med museets originalmontrar, de är unika och särskilt värda att tas om hand. Därför fortsätter det påbörjade renoveringsarbetet av både montrar och vissa delar av byggnaden. Vi återställer väggar och lägger in nya golv. Det senare gäller till exempel valsalen som kommer att få ett lyft. Vi tillgängliggör byggnadens unika arkitektur och öppnar upp de vackra fönstren som vetter mot parken och innergården.

Vad är planen för utställningarna i Valsalen?

– I samband med renoveringen bygger vi upp en ny utställning i valsalen som handlar om valarnas evolution. Det är en särskilt intressant berättelse eftersom det finns ny forskning på området, bland annat har fossilfynd i den egyptiska öknen lett till nya ställningstaganden. Forskningen om valar och deras föregångare är en ständigt föränderlig process som vi gärna vill berätta om. Vårt huvudfokus är att länka samman den nya forskningen med äldre modeller och montage som redan finns på museet, allt för att skapa sammanhang och ge en tydlig och pedagogisk upplevelse.

Vad kommer att hända med Malmska valen?

– Den Malmska valen med sin unika berättelse om hur den hittades och bärgades kommer att vara kvar i valsalen, den är själva hjärtat i utställningen. Vi siktar på att producera en ny film om den Malmska valen, det finns ett väldigt fint bildmaterial som vi kommer att utgå ifrån.

Det är ju inte bara utställningarna som utgör museet, utan även själva byggnaden i sig. Hur tänker ni kring den?

– Jag är väldigt förtjust i gamla byggnader och ser gärna att det gamla får komma till sin rätt på ett så bra sätt som möjligt, det kan också vara spännande att kontrastera det gamla med nyare tankegångar. Museet har redan en nyare del som tillkom 1981 som har sin unika kvalitet och präglar entré och butik. Balansgången fungerar bäst när det gamla får ett förstärkt uttryck tack vare det nya. Vår drivkraft är att skapa miljöer som framhåller det gamla och kompletterar, inte döljer eller förvanskar. Göteborgs naturhistoriska museum och byggnaden från 1917 med alla sina fantastiska rum är en utmaning, men en väldigt rolig utmaning!

Senast uppdaterad: 2020-06-26 10:45