Museet med miljontals döda

På Göteborgs naturhistoriska museum finns mellan sex och åtta miljoner döda organismer och djur. Men ur ett biologiskt perspektiv är döden inte särskilt sorglig - den kan helt enkelt ses som en förutsättning för liv!

Det är sällan man är omgiven av så mycket död som på Göteborgs naturhistoriska museum. Magasinen är fyllda till bredden med monterade djur, skinnlagda djur, ben och burkar med fiskar, apor och ormar i sprit. Nästan i varje vrå finns något som en gång levt men inte gör det längre.

Det finns uppskattningsvis mellan sex och åtta miljoner döda exemplar på museet. Jag säger som Alfons Åberg, det finns inga spöken, men OM det fanns - då skulle det vara knökat med djurspöken här, säger Kennet Lundin, vetenskaplig intendent.

Döden och evolutionen 

Att vara död är inte heller enbart tragiskt. Åtminstone inte om man ser det ur ett naturperspektiv. 

- Döden är på kort sikt en förutsättning för kretsloppet av näringsämnen som är bundna i djur, växter, svampar och encelliga organismer. Döden är på lång sikt en absolut nödvändig förutsättning för livsformernas evolution. Utan död och naturligt urval så blir det ingen variation och ingen förändring. Stasis. Livet skulle aldrig kunna uppstå! Inte ens på bakterienivå, säger Kennet Lundin.

Dör alla organismer, eller finns det några som är odödliga?

- Jag tänkte själv hoppa över det där med att dö, bara det att det kan jag inte. Enskilda icke-klonande individer blir väl runt 5000 år i bästa fall; en sorts tallar i Kalifornien. Organismer som har vegetativ förökning, det vill säga klonar sig, eller knoppar av nya individer, eller grenar eller hyftrådar har i princip evigt liv så länge inte miljön ändras för mycket, säger Kennet Lundin.

Nästan odödliga

Det finns också en gran på flatruet i Jämtland som man tror kan vara bortemot 10 000 år gammal, det vill säga från slutet av senaste istiden.

- Men det skjuter nya vegetativa skott, kloner alltså, den ursprungliga plantan är död sedan länge, men har lämnat vedrester i marken. På liknande sätt kan honungsskivlingar och soppar i marken runt Göteborg vara tusentals år gamla, och klonerna kan vara mycket stora, flera hektar, om man inte stört för mycket med byggen och hyggen.

2 500 år gamla koraller

I havet finns rev av ögonkorall som också förökas med kloning (även om de också har möjlighet att föröka sig sexuellt). Ögonkorallerna i Kosterhavet har daterats till 2 500 år, medan de finns andra rev i Norge som är upp till 30 kilometer långa och som har daterats till en ålder på minst 8 000 år.

- Ålgräskloner kan också bli mycket gamla. Vid Ibiza har man funnit en sådan klon av Posidonia-ålgräs som är 8 km lång och möjligen upp 100 000 år gammal. Istidens glaciärtäcke nådde inte Medelhavet, säger Kennet Lundin.

Livets levande mångfald

Hur är det att jobba i en miljö som Göteborgs naturhistoriska musuem där det finns så många döda varelser – tänker du ofta på att de är döda? 

- Det är klart att jag gör det. Men för mig som biolog representerar de även livets levande mångfald. Jag ser liv i alla dess myriader varianter. Samlingen används för att studera och synliggöra alla dessa olika former. För att kunna förvalta levande miljöer i naturen måste vi känna till deras beståndsdelar, vilka arter som finns och vilka funktioner de har. Därför är en vetenskaplig referenssamling från miljöövervakning och nya artbeskrivningar mycket viktig för att bevara en hotad natur. Den blir allt viktigare med tiden. Dessutom finns en pedagogisk sida; att människor på en enkelt sätt kan studera djuren i en utställning, säger Kennet Lundin.

Senast uppdaterad: 2017-10-26 16:22