Rödlistan visar situationen för Sveriges arter
Vilka av landets alla arter är hotade och vilka riskerar att dö ut helt? Det försöker Rödlistan ge svar på. Nu kommer den sjätte upplagan av den nationella listan, där flera av museets experter är med och tar fram underlag. Trenden är tydlig: antalet arter som klassas som hotade har ökat med 6 procent sedan senaste mätningen för fem år sedan.
– Att vi överhuvudtaget behöver ta fram en rödlista är ett kvitto på hur illa vi behandlar vår miljö, säger intendenten Magnus Gelang.
Han är en av flera av museets experter, som har bidragit med information till Rödlistan. Arbetet bedrivs i nationella kommittéer, som samlar in och analyserar data från både databaser och museets samlingar.
– Tillsammans innehåller databaserna och samlingarna miljontals exemplar, som har samlats in från 1800-talet fram till i dag. Vi experter tittar på och analyserar en arts utbredning, var den finns och om den har spridit sig eller gått tillbaka. Vi ser även hur många arter som finns och hur trenden ser ut över tid, säger Kennet Lundin, expert på marina ryggradslösa djur.
Populära matfiskar under hot
Till den senaste nationella Rödlistan har drygt 23 000 arter bedömts, av dessa har cirka 5 200 rödlistats varav knappt 2 400 bedömts som hotade. En av trenderna man ser tydligt är att det går dåligt för många populära matfiskar.
– Sill, lax och öring är några av nykomlingarna på Rödlistan och bedöms alla som Nära hotade, medan läget för torsk och ål är ännu mer akut. Vi ser att det krävs politiska beslut grundade på kunskap för en mer hållbar och ansvarsfull fiskenäring, menar Kennet.
Vid varje rödlista brukar det bli fokus på de mer så kallade kommersiella arterna. Det handlar om sådant som vi vanligtvis äter. Då brukar fokus landa på torsken, men även älgen är en art som brukar lyftas fram eftersom den är vanlig i våra skogar och populär att jaga. Den klassas nu som Nära hotad. Antalet älgar har minskat på grund av planerad jakt och förvaltning.
Rätt åtgärder på flera nivåer och under tillräckligt lång tid har visat sig kunna ge goda resultat för artbestånden, fortsätter han.
– Det har inte minst även visat sig för havsörn, utter och långbensgroda, som är några av de goda exempel som nu lämnar Rödlistan.
Förändrad markanvändning
Experterna ser tydliga orsaker till att så många arter finns med på Rödlistan. För många av arterna handlar det om människans påverkan på naturen, bland annat genom förändrat skogsbruk och överfiske, eller genom klimatförändringar.
– En urskog består av en rad olika gamla träd och olika trädarter och massa olika miljöer. När naturskogar byts ut till granplanteringar eller ängar bytts ut till åker och vall förändras förutsättningarna helt och hållet, menar Oskar Gran, insektsexpert.
Egenvärde framför nyttovärde
En del kanske ställer sig frågan varför man ska bry sig om att ett visst blötdjur eller insekt utrotas. Det är lätt att fastna i vilken nytta en art egentligen har, men det är minst lika viktigt att se egenvärdet, menar Oskar.
– Som biolog tycker jag det är viktigt att se bortom de ekonomiska värdena, och vad de här arterna gör för oss. Att det finns en sån mångfald och att arterna är så vackra, häftiga och intressanta i sig, är otroligt.
Fakta om rödlistan
- Kommer ut var femte år (just i år var det sex år sedan på grund av försening)
- Internationell rödlista
- Internationella kommittéer
- Nationella rödlistan
- SLU och Artdatabanken ansvarar för den svenska sammanställningen
- Nationella kommittéer rapporterar in