Vad används samlingarna till?

SAMLINGAR Tillsammans med författaren och KI-forskaren Bea Uusma ger hon sig ut på en expedition med syftet att ta reda på mer om vad som hände Andrée-expeditionen. Clara Alfsdotter kommer vara ansvarig för den osteolgiska insatsen och utgör en av två arkeologer som ska utföra utgrävningen. Men innan avresa gör hon ett besök i museets osteologiska samlingar för att studera ben av arktiska djur.

SAMLINGAR För längesedan simmade stören i Göta älv. Efter hundra års frånvaro är fisken nu redo för comeback, tack vare samlingarna på Göteborgs naturhistoriska museum. Planen framåt är att släppa ut 5 000 störar om året i älven.

Göteborgs naturhistoriska museums samlingar omfattar idag ca 9–10 miljoner djur, insamlade och katalogiserade under 180 år. De är av stort vetenskapligt värde och används i forskning både nationellt och internationellt. Samlingarna hjälper oss att förstå vår miljö, följa förändringar i den och studera evolutionen.

Var femte år tar SLU Artdatabanken fram en rödlista för Sverige. Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i landet och ger en överblick över arternas tillstånd. Se två av museets experter som suttit med i varsin expertgrupp berätta om hur det varit att arbeta med Rödlistade arter i Sverige 2020.

Samlingarna på museet växer varje år. Tiden för att åka ut i världen för att samla in djur är förbi, men genom inventeringar, donationer och olika uppdrag så utökas antalet föremål och preparat.

Var med och hjälp till att förbättra museets vetenskapliga samlingar genom att lämna in upphittade avlidna djur. Museet bedriver numera främst passiv insamling, vilket innebär att vi tar hand om material som kommer in i form av donationer.

Hur används samlingarna i forskning? Vilka yrkesgrupper nyttjar samlingarna? Följ med bakom kulisserna, in i museets vetenskapliga samlingar och träffa personer som arbetar med dem.