D.yrjargul och D.nordenskioeldi - två nya nakensnäckor kända för vetenskapen
Den ena upptäcktes i Trondheimsfjorden i Norge den andra i Laptev-havet i Sibirien. I september kunde D.yrjargul och D.nordenskioeldi presenteras som två helt nya arter i en ny global översyn av släktet Dendronotus eller trädnudingar. Den vetenskapliga artikeln som publicerades med ”open acess” i tidskriften Contributions to Zoology är ett samarbete mellan svenska, ryska och norska forskare och dykare.
Gynnar dynamiken i havens ekosystem
Djupt ner i det kyliga vattnet, i alla hav över hela jorden lever ett djur med en mångfald av utseenden. Trots att de minsta bara är några millimeter bidrar de här blötdjuren till att kretsloppet i havet fungerar. De svävar liksom fram genom att röra sin muskulösa krypsula och använder sin rasptunga för att äta djuphavets klippväggar rena från mängder av fastsittande nässeldjur. Nakensnäckornas betande skapar fritt utrymme på klippan för fler nya djur att fästa på, så gynnas den biologiska mångfalden.
Man upptäcker och beskriver kontinuerligt nya arter av nakensnäckor och nu har alltså det karismatiska släktet trädnudingar, med trädformiga utskott på ryggen, fått två nya släktingar och blir sammanlagt 22 stycken. En 23:e avvikande art som är känd från tropiska vatten i Indonesien och Filippinerna, förs nu till ett eget släkte, Cabangus, som betyder gren på indonesiska. Fram tills nu har det inte funnits någon övergripande studie som benar ut systematiken och artkomplexen i släktet. Den tidigare delvis sammanblandande taxonomin med omnämnd publikation grundligt utredd.
Fleråriga detaljstudier och nära samarbeten mellan forskare och dykare
Kennet Lundin, en av forskarna bakom publikationen och vetenskaplig intendent på museet, berättar att arbetet med att beskriva en ny djurart oftast tar flera år. Man detaljstuderar bland annat anatomi, levnadssätt, utbredning och gör släktskapsanalyser utifrån DNA-sekvenser. I samband med en sådan här revision/omarbetning av ett helt släkte behöver dessutom de befintliga beskrivningarna av varje enskild art granskas på nytt och sättas i sitt sammanhang.
- Det är viktigt att reda ut ett artkomplex, det vill säga en grupp med närbesläktade organismer som är så pass lika varandra att artgränsen mellan dem varit oklar. Varför? Jo, artkomplexen innehåller olika arter som har olika preferenser och utbredningsmönster. Om man klargör detta så kan nakensnäckorna användas för studier av miljöförändringar och artbildningsprocesser.
Bakom den aktuella artikeln A synoptic review of the family Dendronotidae (Mollusca: Nudibranchia): a multilevel organismal diversity approach står norska, svenska och ryska forskare. Idag sker åtskillig forskning i olika internationella konstellationer menar Kennet Lundin. Fördelarna med samarbeten som detta är förutom att deltagande forskare bidrar med sin spetskunskap att ens gemensamma, mer omfattande studiematerial kan generera en större helhetsbild.
Den enda metoden för att hitta och vidare kunna studera nakensnäckorna är genom dykning. Därför är dykare oumbärliga i arbetslaget. Arter som lever djupare än vad man kan nå genom dykning samlas in genom provtagningsredskap som släpas efter ett forskningsfartyg men det har sina nackdelar. Dykarna som hjälpt till i den här studien står omnämnda bland författarna till artikeln.
En norsk kändis och kopplingarna till Göteborg
I Norge har D. yrjargul gått ifrån anonym till lite av en kändis, vilket har med lokalanknytningen i det vetenskapliga namnet att göra. Yrjargul som betyder "den gyllene från Yrjar" är ett äldre namn för ön Örland i Trondheimsfjordens mynning. D. nordenskioldi är fortfarande en doldis utanför dykar- och vetenskapskretsar. Den är döpt efter havsområdet vid ryska ishavskusten som förr hette Nordenskiöld Sea, efter finlandssvenske Adolf Erik Nordenskiöld som ledde Vega-expeditionen längs den ryska arktiska kusten. Denna Nordenskiöld har en gata uppkallad efter sig i Göteborg, precis som fartyget Vega. Båda gatorna finns i Linnéstaden bara ett stenkast från Göteborgs naturhistoriska museum. Men när Kennet Lundin tillfrågas på vilket sätt namnen är viktiga handlar det såklart om mer än lokalanknytning- att (genom ny data) generera kunskap till ytterligare forskning.
- Arten är den grundläggande enheten inom biologisk klassificering. Eller som Charles Darwin uttryckte det ”Om man inte känner till namnen är kunskapen om tingen värdelösa”.
Läs artikeln
KLICKA HÄR för att läsa den vetenskapliga artikeln A synoptic review of the family Dendronotidae (Mollusca: Nudibranchia): a multilevel organismal diversity approach som publicerades med "Open acess" i tidskriften Contributions to Zoology i september 2020.
Fotografer: Bild 1 av D. nordenskioldi Olga Zimina, Bild 2 av D. yrjargul Torkild Bakken, Bild 3 av D. yrjargul Viktor Vasskog Grøtan.
