Unik skalbaggssamling kan ge svar på forskarnas frågor

Under det senaste halvåret har Oskar Gran, intendent på Göteborgs naturhistoriska museum, ägnat mycket tid och tålamod till att gå igenom och registrera hela Fåhraeus samling, som omfattar 21 414 skalbaggar.  

–  I praktiken innebär det att jag har skrivit av varenda etikett som skalbaggarna haft och försökt tyda vad de ofta föråldrade namnen på arter och platser motsvarar i dag, berättar han.

Skalbaggar från alla kontinenter 

Olof Immanuel Fåhræus hade flera viktiga positioner i samhället och var en av dem som låg bakom museets grundande. På fritiden var han entomolog och har själv bidragit till samlingen genom sina expeditioner, men samlingen innehåller främst skalbaggar insamlade av andra upptäcktsresande, som var aktiva under 1800-talet. En av dessa är J.A. Wahlberg och många djur i samlingen kommer från hans expeditioner i södra Afrika under 1830- och 1840-talen.  

– Fåhraeus, som var framträdande inom sin entomologiska gärning, beskrev ett stort antal arter skalbaggar. Det vill säga att han satte namn på tidigare okända arter.   

Samlingen rymmer runt 7 500 namnsatta arter och ytterligare runt 2 500 obestämda arter, betydligt fler arter än de cirka 4 500 arter skalbaggar som finns i hela Sverige. Särskilt spridningen av fynd från alla jordens hörn och alla olika sorters skalbaggar gör samlingens mångfald unik. 

Ovärderligt för forskningen 

Samlingen har ett stort kulturhistoriskt värde, vilket gör att den hålls intakt och separat från de övriga samlingarna. Vanligtvis skulle inkomna samlingar delas upp och sorteras in i huvudsamlingen, men här har man valt att bevara helheten. Det gör också att forskare kan följa insamlingshistorien – vem som samlat in vad, var och när. 

I samlingen finns dessutom de individer kvar, som låg till grund för Fåhræus artbeskrivningar, så kallade typer. Oskar Gran uppskattar att det handlar om runt 100 arter insamlade av J.A. Wahlberg, och kanske upp emot 50 ytterligare arter insamlade av andra.   

– De här exemplaren är ovärderliga, eftersom de fungerar som original. Om man behöver reda ut om en art är unik eller bara råkat få flera olika namn, kan man alltid gå tillbaka till typen för att se exakt vad beskrivningen byggde på, förklarar han. 

Uppskattningsvis är mellan en fjärdedel och en femtedel av alla jordens beskrivna arter just skalbaggar. De kan se ut på nästan alla tänkbara sätt, leva i alla slags miljöer och fylla roller som rovdjur, växtätare, nedbrytare och parasiter. Vi kan inte förstå biologisk mångfald, utan att också förstå skalbaggarna, eftersom de utgör en så stor del av mångfalden.   

– De kan ge kunskap om allt från pollinering till nedbrytning och klimatförändringars effekter. Personligen tycker jag många av dem är fantastiskt fascinerande, vackra, gulliga och häftiga. Man behöver bara komma ner till deras nivå och titta nära – annars är det lätt att vifta bort dem som småkryp man inte lärt känna.