Artiklar

Här kan du lära dig mer om biologisk mångfald, forskning, djur och natur samt museiverksamheten.

Ingen beskrivning tillgänglig

Göteborgs naturhistoriska museum är i final i Svenska Ljuspriset 2026!

Göteborgs naturhistoriska museum är en av finalisterna i Svenska Ljuspriset 2026 i kategorin Interiör. Det är den nya ljussättningen i Däggdjurssalen och Fågelgallerierna som har tagit museet hela vägen till final, ett arbete där både upplevelse och omsorg om samlingarna har stått i fokus.

Ingen beskrivning tillgänglig

Unik skalbaggssamling kan ge svar på forskarnas frågor

Göteborgs naturhistoriska museum har en av Nordens mest skyddsvärda skalbaggssamlingar.Nu har samlingen digitaliserats och ska bli tillgänglig för forskare globalt – allt för att bidra till förståelsen för skalbaggarna och den biologiska mångfalden.

Elisabet Petersson, Göteborgs naturhistoriska museum, sittande bland vitsippor i Dalby hage utanför Lund. Bilden är tagen 28 april 1918.

Elisabet Petersson – Sveriges första kvinnliga zoolog

Elisabet Petersson arbetade på museet 1915 - 1919. Fotografier, dagboksanteckningar och historier vittnar om att hon var en flitig student, engagerad lärare, skicklig fotograf, nyfiken forskare och tidigt engagerad i samhällsfrågor.

Ingen beskrivning tillgänglig

Finns det flygande bläckfiskar på Västkusten?

Längs den svenska västkusten förekommer flera arter av så kallade flygbläckfiskar. Genom att pressa ut vatten som en jetstråle kan de ta sig upp ur havet och glidflyga en bit innan de landar igen.

Ingen beskrivning tillgänglig

Stella Lohmander – den cyklande insektssamlaren

Hon ägnade sitt liv åt att cykla runt och samla in insekter och andra djur i ett av de mest omfattade inventeringsprojekten i svensk zoologis historia. Hennes livsgärning fortsätter att ge eko ända in i vår tid och de samlingar hon byggt upp används fortfarande idag, bland annat i arbetet med rödlistan.

Ingen beskrivning tillgänglig

Klimakteriet – både invektiv och evolution

Likheterna mellan djur och människa är många gånger större än vi tror. Och det är inte bara primater vi liknar. En del valfiskar, så som späckhuggare, är en av få arter som genomgår ett klimakterium som påminner om det människan går igenom. Det omgivande samhället har i allra högsta grad påverkat synen på klimakteriet, från antiken och fram till i dag, men i grunden styrs vi lika mycket av evolutionen som en späckhuggare.

Ingen beskrivning tillgänglig

Nakensnäckor fyller havet med sällsam färg och form

De ser ut som små sagoväsen eller undervattensfjärilar och trivs på den svenska västkusten. De har namn som rygghorningar, kottnudingar och stjärnkottnudingar. Och de är inte vilka snäckor som helst – utan kallas nakensnäckor och fyller skärgårdarna med färg och form under vattenytan.

Ingen beskrivning tillgänglig

Paradoxmasken

Paradoxmasken - en evolutionär nyckelspelare som är släkt med människan i nedstigande led.

Ingen beskrivning tillgänglig

Nu ska alla världens arter av fladdermöss få svenska namn

Världens cirka 1400 kända fladdermusarter ska få svenska namn. För att det ska bli lättare att prata och förmedla kunskap om dem. Men hur går arbetet till och vad är ett bra namn på en fladdermus? Museets intendent, fladdermusforskaren Magnus Gelang berättar mer.

Ingen beskrivning tillgänglig

Knopp-guide: Lär dig trädens knoppar

Känner du igen knopparna på våra vanligaste träd? Att lära sig hur olika de ser ut är kul. Här kan du ladda ner/skriva ut en enkel introduktion. Ge dig sedan ut på upptäcktsfärd och använd listan med bilder och kännetecken som guide eller krysslista. Lycka till!

Ingen beskrivning tillgänglig

Fladdermusens heta kärleksnätter

Se upp bland höghusen och branterna! När höstmörkret sänker sig över landet börjar fladdermössens dejtingliv, vilket innebär heta möten i den kalla oktoberluften. Om du ännu är ung kan du till och med höra deras kärlekssånger i skymningen.