Det är sent, parkeringen är mörk och tyst. Där står de, forskarna, böjda över bilarnas bakluckor och byter plastlådor, rör och askar med varandra. Det må se ut som skumraskaffärer, men det som sker här ger ledtrådar om Sveriges minsta livsformer och hur de mår.
Göteborgs naturhistoriska museum har en av Nordens mest skyddsvärda skalbaggssamlingar.Nu har samlingen digitaliserats och ska bli tillgänglig för forskare globalt – allt för att bidra till förståelsen för skalbaggarna och den biologiska mångfalden.
Gammalt material i museisamlingar kan innehålla svar på framtidens stora frågor. Vi har pratat med Ted von Proschwitz om ett tydligt exempel: flodpärlmusslan.
De ser ut som små sagoväsen eller undervattensfjärilar och trivs på den svenska västkusten. De har namn som rygghorningar, kottnudingar och stjärnkottnudingar. Och de är inte vilka snäckor som helst – utan kallas nakensnäckor och fyller skärgårdarna med färg och form under vattenytan.
Världens cirka 1400 kända fladdermusarter ska få svenska namn. För att det ska bli lättare att prata och förmedla kunskap om dem. Men hur går arbetet till och vad är ett bra namn på en fladdermus? Museets intendent, fladdermusforskaren Magnus Gelang berättar mer.
