Vad används samlingarna till?

Våra samlingar omfattar flera miljoner djur och används i forskning och vetenskapliga sammanhang både i Sverige och internationellt. Här kan du läsa om samlingarna som kunskapsbank, hur de används och hur insamlingen sker i dag.

Samlingarna som kunskapsbank

Göteborgs naturhistoriska museums samlingar omfattar idag ca 9–10 miljoner djur, insamlade och katalogiserade under 180 år. De är av stort vetenskapligt värde och används i forskning både nationellt och internationellt. Samlingarna hjälper oss att förstå vår miljö, följa förändringar i den och studera evolutionen.

Hur samlar vi i dag?

Samlingarna på museet växer varje år. Tiden för att åka ut i världen för att samla in djur är förbi, men genom inventeringar, donationer och olika uppdrag så utökas antalet föremål och preparat.

Forskare använder samlingarna som referens inför nya utgrävningar på Vitön

Tillsammans med författaren och KI-forskaren Bea Uusma ger hon sig ut på en expedition för att ta reda på mer om vad som hände Andrée-expeditionen. Clara Alfsdotter är ansvarig för den osteolgiska insatsen, är en av två arkeologer som ska utföra utgrävningen. Innan avresan gör hon ett besök i museets osteologiska samlingar för att studera ben av arktiska djur.

Lämna in upphittade djur

Var med och hjälp till att förbättra museets vetenskapliga samlingar genom att lämna in upphittade avlidna djur. Museet bedriver numera främst passiv insamling, vilket innebär att vi tar hand om material som kommer in i form av donationer.

Museets experter medverkar i arbetet med Rödlistan

Var femte år tar SLU Artdatabanken fram en rödlista för Sverige. Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i landet och ger en överblick över arternas tillstånd.