Fältstudie: Kartlägg parksnäckan
NO/BIOLOGI/NATURKUNSKAP/FRITIDSHEM Låt dina elever bidra till forskning med egna fältstudier. Lätt att anpassa till din åldersgrupp.
Målgrupp
Det här passar de flesta åldrar. Du som lärare eller fritidspedagog bestämmer hur du vill lägga upp arbetet på bästa sättet för just dina elever.
Vad ska eleverna göra?
Eleverna ska ut och leta snäckorna som du ser på bilden ovan. De finns säkert runt er skola, men frågan är om det är parksnäckor eller trädgårdssnäckor? De är väldigt lika, men ändå lätta att skilja åt. I introduktionsfilmen på 1 minut får eleverna lära sig att se skillnad på dem. Sedan är det bara ut och samla och räkna hur många av varje ni hittar. Du som vuxen rapporterar sedan in antalet till oss.
Trädgårdssnäckan är en så kallad inhemsk art, den har funnits länge i Sverige. Men parksnäckan är lite nyare och kan komma att bli invasiv och ta över, precis som mördarsniglar. När eleverna är ute och letar efter de olika snäckorna hjälper de museets forskare Ted von Proschwitz att ta reda på var parksnäckan finns. De forskar på riktigt!
Anpassning till dina elever
Yngre elever kan leta snäckor själva, men behöver lite hjälp med förberedelserna. Du som vuxen samlar in resultatet och rapportera allt på en gång till oss.
Elever i högstadiet och gymnasiet klarar av att göra det här på egen hand. De kan göra det gruppvis på skolan eller som hemarbete. De får gärna rapportera själva.
Inför ert arbete
1. Skriv ut protokollet. Där finns alla instruktioner du och eleverna behöver. Ladda hem och skriv ut protokollet här
2. Ta fram påsar, hinkar eller annan behållare att samla snäckor i.
3. Visa den korta informationsfilmen på 1 minut för eleverna. Du hittar filmen här
4. Nu är ni redo att gå ut! Leta runt skolan eller där eleverna bor, inte ute i skogen. Viktigt att ni rapporterar även om ni inte hittar några parksnäckor! Rapportera gärna i grupp, men individuellt går också bra.
Tidsåtgång
Ni hinner detta på en timme eller två, du bestämmer hur mycket tid ni lägger. Det kan även passa bra som hemuppgift.
Denna kartläggning kommer att pågå i flera år framöver. Gör det till en återkommande undersökning på er skola!
Bidra inte till spridningen
Försök lämna tillbaka snäckorna ungefär där de hittades. Vi ska helst inte bidra till spridningen av främmande arter. Det finns redan så många parksnäckor i Sverige så det är för sent för att stoppa den. Därför går det bra att släppa ut dem igen.
Hur ser jag skillnad på parksnäcka och trädgårdssnäcka?
Båda arterna kan ha olika färger på skalet, allt från gula till bruna och ibland inga band och ibland många. Variationen är stor, men det finns en tydlig skillnad som alltid gäller, och då måste ni vända på dem och titta i öppningen. Har öppningens ytterkant (mynningen) en mörk rand så är det en parksnäcka och har den en vit mynning är det en trädgårdssnäcka.
Du kan skriva ut denna bild. Den kan du visa för eleverna. Skillnaden finns även illustrerad i protokollet och i introfilmen, se ovan.
Frågor och svar
När är det lättast att hitta snäckorna?
Leta i maj till oktober. Kalla årstiden ligger de gömda. Snäckorna är mest aktiva efter regn, men de går alltid att hitta under buskar, på trädstammar och murar. Ju torrare det är desto mer gömda är de.
Svårigheter?
Leta snäckor som är runt 15 – 20 millimeter. När de är mindre (ungdjur) kan det vara svårt att skilja park- och trädgårdssnäckor från varandra. Öppningen med den karakteristiska randen är då inte färdigutvecklad. Lägg undan alla ni är osäkra på! Det är viktigt att inte rapportera några falskpositiva.
Hur har parksnäckan kommit till Sverige?
Parksnäckan sprids med människans hjälp. Snäckor och ägg följer med jord och trädgårdsväxter och troligen bidrar också det allt varmare klimatet till att arten lättare kan etablera nya populationer. Trenden är likartad i hela landet och arten är på väg att bli invasiv. Den kom till Sverige redan under 1800-talet, och fanns länge i en population i Masthugget i Göteborg.
Var finns parksnäckan naturligt?
Naturliga utbredningsområdet är västra, sydvästra och centrala Europa.
Den expanderar snabbt österut och har nått Moskva. Tack vare oss människor har den också etablerat sig i USA.
Varför kan parksnäckan bli ett problem i Sverige?
Den tränger undan trädgårdssnäckan och vi vet ännu inte hur det kommer att påverka ekosystemet. Försiktighetsprincipen. Blir det väldigt många snäckor på samma ställe kan de bli ett problem för jordbrukare och trädgårdsodlare.
Vem äter parksnäckor?
Trastar
Varför ”vinner” parksnäckan över trädgårdssnäckan?
Forskarna vet inte riktigt. En trolig gissning är klimatförändringar. Varmare klimat gynnar parksnäckan.
Varför blir det inte lika många parksnäckor som mördarsniglar?
Parksnäckan blir könsmogen när skalet växt färdigt och det tar åtminstone två år i svenskt klimat. Mördarsniglar blir könsmogna efter fyra veckor och börjar då lägga ägg. Under en säsong kan de hinna lägga 400 ägg.
Ska vi döda parksnäckan?
Nej, det finns för många redan. Vill du minska dem i din egen trädgård så kan du göra det. Parksnäckan är enklare att bekämpa jämfört med mördarsniglar på grund av livscykeln.
Vill du väva in evolution i fältstudien?
Forskarna har märkt att det naturliga urvalet kommer att gynna olika färger och bandmönster beroende på biotop. Parksnäckor utgör en del av födan för trastar, och de kommer att ta de snäckor som är mest synliga. I en öppen miljö med gräs får individer med band på skalet bäst överlevnad, eftersom de syns sämre i den ”randiga” miljön. I en sluten, skuggig miljö gynnas däremot individer utan band och med mörk skalfärg – de syns sämre där.
Be eleverna studera detta. Är snäckorna mer randiga på öppna soliga platser än i skuggiga miljöer?
Kontakt
Har du frågor, kontakta oss:
Epost: pedagoger.naturhistoriska@vgregion.se
Telefon: 0700825974
Användbara länkar
Bilder och information om snäckorna finns på Artfakta:
Parksnäcka - Artfakta från SLU Artdatabanken
Trädgårdssnäcka - Artfakta från SLU Artdatabanken
Daggmask, stare och strandkrabba. Svenska arter som är invasiva i andra länder.
Svenska djur blir invasiva utomlands - forskning.se
Ted von Proschwitz berättar om parksnäckans skal i Sveriges Radio P1 Naturmorgon. Lyssna på Parksnäckans diversa skal - ett överlevnadsknep här
Ted von Proschwitz berättar om trädgårdssnäckan i Utbildningsradion, UR Samtiden. Titta på Vilda djur - fakta och myter: Trädgårdssnäckor här