När biologisk mångfald får ta plats i händerna

På Göteborgs naturhistoriska museum kan vägen till kunskap gå genom en utställning, ett föredrag eller ett samtal med en intendent. Men den kan också gå genom en nål, en tråd, ett tygstycke eller en bingobricka med arter att leta efter.

– Alla tar till sig information på olika sätt. Genom att blanda naturvetenskap med till exempel handarbete, teater eller musik kan vi nå fler och kanske en bredare målgrupp, säger Renée Göthberg, producent på Göteborgs naturhistoriska museum. 

Museets programverksamhet är kopplad till verksamhetens mål och uppdrag. Särskilt tydligt blir det i arbetet med biologisk mångfald, där aktiviteterna fungerar som olika ingångar till samma frågor. 

– Vi försöker få in så många olika ingångar som möjligt. Vi gör saker för barn, ungdomar och vuxna. Vi gör sådant som är mer naturvetenskapligt och sådant som är mer konstnärligt, säger Renée Göthberg. 

Rödlistan blir stygn och samtal 

Den 7 maj arrangeras exempelvis Brodera för mångfald tillsammans med konsthantverkaren Katarina Frifarare. Deltagarna broderar namn på rödlistade arter på bitar av resttyg. Tygbitarna ska sedan bli en del av ett större lapptäcke där artnamn från olika delar av Sverige samlas.  

– Det speciella med den här workshopen är att man faktiskt broderar namnen på de rödlistade arterna. Samtidigt får man syn på hur många arter det handlar om och kan lära sig mer om dem, förklarar Renée Göthberg. 

Workshopen är öppen för människor i olika åldrar, både nybörjare och rutinerade. Den som inte kan brodera får lära sig enkla stygn på plats. Den som är van vid att brodera kan arbeta mer avancerat eller dela med sig av sina kunskaper. Alla sitter vid samma bord, lär sig om både hotade arter och broderi och samtalar under tiden man arbetar. 

– Det handlar om gemenskap och social hållbarhet. Man sitter tillsammans, samtalar och lär sig något på vägen. 

Att se mer av det som finns nära 

Under hela maj månad bjuder Göteborgs naturhistoriska museum in till en serie aktiviteter om biologisk mångfald.  Det blir föredrag om Rödlistan och museets samlingar, framöver gästar zoologen och naturfotografen Ola Jennersten museet och berättar hur våra trädgårdar kan bli mer pollinatörsvänliga. Vecka 21 blir intensiv. Då infaller både Den biologiska mångfaldens dag och Taxonomins dag.  

– Då arrangerar vi exempelvis BioBlitz två dagar i rad, ena dagen för allmänheten och för skolor dagen därpå. På Den biologiska mångfaldens dag, som museet arrangerar tillsammans med Göteborgs biologiska förening, kommer vi även lära oss mer om igelkotten, hur den övervintrar och hur den tar hand om sina ungar. Vi kommer gå ut och leta efter mat som den tycker om och lära oss vilka faror som hotar igelkotten, säger Renée Göthberg. 

Besökaren får också klappa en monterad igelkott och krypa in i ett stort igelkottsbo. Den här veckan startar också Artbingo, som pågår ända in i september. Artbingon går ut på att besökare hämtar en bricka på museet och sedan beger sig ut i naturen för att leta arter under sommaren. Förhoppningen är att fler ska vilja och kunna upptäcka naturen som finns i den egna närmiljön. 

– Ju mer urbaniserade vi blir, desto sämre koll får många av oss på djurvärlden omkring oss. Men biologisk mångfald finns i staden också, säger Renée Göthberg. 

Hon beskriver artbingon som ett sätt att stanna upp. Reflektera, ta sig tid. 

– Det är lätt att säga fluga, humla eller fjäril. Men det finns så många olika arter av dessa. När man börjar titta närmare väcks nyfikenheten: vad heter den, hur lever den, finns det fler?  

Allt hänger ihop 

I botten finns samma tanke som i mycket av museets arbete med biologisk mångfald: människan står inte utanför naturen. Vi är en del av den. Arter, livsmiljöer, material och människors vardag hänger samman. 

Rödlistan, som tas fram av SLU Artdatabanken, visar vilka arter i Sverige som riskerar att dö ut. På museet blir den ett sätt att tala om biologisk mångfald genom fakta, samtal och skapande. 

– Vi försöker jobba mycket med att visa att allting hänger ihop. Det är inte människan här och djuren och naturen där. Vi är en del av samma system. När ett artnamn broderas på tyg blir det mer än en uppgift i en lista. Det blir en påminnelse om en levande art, ett sammanhang och en väv där varje del spelar roll, säger Renée Göthberg.