Kunskapstungt nätverk kopplade till vetenskapliga samlingar sluter upp i arbetet för att säkra fortsatt forskning på zoonotiska virussjukdomar
Hur hänger så kallade zoonoser ihop med förlust av biologisk mångfald och hur kan delad vetenskaplig kunskap och data ur naturvetenskapliga samlingar bidra till att vi kan förhindra framtida pandemier? Under våren 2020 har experter från hela världen sammanträtt i ett specialutformat nätverk.
Det globala utbrottet av Covid-19 har ställt oss inför ett obeskrivligt allvarligt läge och obarmhärtigt krävt ett kollektivt och omedelbart gensvar. Samtidigt som världen har försökt agera för att hitta både skyndsamma och medvetna lösningar mot ett virus som fortfarande rasar mobiliserade även forskare knutna till naturvetenskapliga samlingar. CETAF och DiSSCo tog tidigt initiativet och utformade CETAF-DiSSCo COVID-19 Task Force, en sammanbunden ”specialstyrka”. Det internationella nätverket som museet är en del av verkar för att ta fram kunskap om hur samlingar, data, tvärvetenskapliga samarbeten, proaktiv forskning och konsekvent agerande i frågor kring biologisk mångfald kan leda till att vi kan bromsa, bekämpa och stå bättre rustade inför framtida pandemier.
Nätverkets fokusområden
CETAF (Consortium of European Taxonomic Facilities) är ett Europeiskt forskningsnätverk bestående av naturhistoriska museer, botaniska trädgårdar och andra institutioner som förvaltar biologiska samlingar och har forskningskompetens. Utgångspunkten för CETAF-DiSSCo COVID-19 Task Force har sedan starten i april varit att ställa sitt kunnande och den gigantiska mängden data vetenskapliga samlingar genererar till förfogande. Inledningsvis undersöktes var man, mot bakgrund mot sina kunskapsresurser, effektivast kunde hjälpa till. Därefter togs en handlingsplan med fyra ”action-areas” eller fokus-områden fram;
1) Bärare av virus/värddjur
2) Bevarande av beläggmaterial
3) Konstruktion av ny kunskapsbas, relevant för pandemier
4) Metadata och registrering.
Arbetsgrupperna sattes i arbete omgående och det har varit både intensiva och kollaborativa månader.
– Inställningen har varit fantastisk, engagemanget har varit stort med ett driv som gjort arbetet väldigt produktivt! Alla inblandade gick in i projektet med vetskapen om att detta är ett extraordinärt läge. Tack vare den komplexa sammansättningen av arbetsgrupperna, globalt och gränslöst, både geografiskt och kunskapsmässigt har dock kvalitén i arbetet kunnat bibehållas, säger Magnus Gelang.
Magnus Gelang, vetenskaplig intendent på Göteborgs naturhistoriska museum och både fladdermus- och fågelforskare är museets representant i CETAF-DiSSCo COVID-19 Task Force. Han är aktiv i den grupp som utvecklar riktlinjer för hur bland andra biologer, virologer och biomedicinare, som all hanterar biologiskt forskningsmaterial skulle kunna samarbeta för att säkra att deponerade biologiska prover/beläggmaterial sparas för att bli tillgängligt och kunna återbrukas på ett effektivare sätt i virusforskning.
– Material som sparas från vetenskapliga studier kan bli en viktig voucher att kunna gå tillbaka till efteråt om man vill göra om eller granska något. När man i framtida studier behöver spåra information kring värdarter för virus med mera är ett väldokumenterat ursprung avgörande för att kvalitetssäkra studierna, säger Magnus Gelang.
Kopplingen till biologisk mångfald
I naturvetenskapliga samlingar finns material som representerar hela den hittills kända biodiversiteten. CETAF:s medlemmar som verkar i anslutning till de här samlingarna arbetar kontinuerligt med kartläggning av naturens mångfald, så frågan i nätverket är naturligt och oupphörligt närvarande.
Den är också fundamental i diskussionen om framtida pandemier. Med anledning av Covid-19 publicerade till exempel FN:s miljöprogram den 6 juni 2020 rapporten Preventing the next pandemic – Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission. I den slår man åter igen fast det forskning visat på flera gånger tidigare - mänskliga faktorer driver uppkomsten av zoonotiska sjukdomar. Evidensbaserade, vetenskapliga bedömningar har identifierat så kallade ”disease drivers”. Bland dem finns flera som handlar om eller går att koppla till förlusten av biologisk mångfald, bland andra; ökad användning och exploatering av vilda djur och ohållbart utnyttjande av naturresurser och ohållbar intensifiering av jordbruket.
Organisering av data
Objekten i naturvetenskapliga samlingar är sedan lång tid registrerade i omfattande internationella databaser. Informationen objektet bär på gör naturvetenskapliga samlingar ovärderliga.
– Ett objekt i samlingarna kan vara till synes litet men är, då man börjar studera det vetenskapligt, som en container av data. Forskare kan utläsa DNA, studera antikroppar, titta på virus och parasiter i historiskt material. På så sätt kan museimaterial till exempel ge otroligt värdefull grundkunskap om ett värddjurs evolution och så vidare, förklarar Magnus Gelang.
Hur man arbetar med data är därav essentiellt - data är ett bärande instrument för forskning. Ett viktigt steg mot att säkra vidare studier på pandemier är att tillhandahålla lättillgängliga data. En arbetsgrupp i CETAF-DiSSCo COVID-19 Task Force har undersökt möjligheterna att utveckla en ny koordinerad, biodiversitets-relaterad kunskapsbas som ska koncentrera framlagd information kring biologisk mångfald och covid-19. Ytterligare en arbetsgrupp undersöker långsiktiga förbättringar av metoderna vid registrering av metadata. Syftet är bland annat att inkludering av viktig information görs obligatorisk redan i insamlingsfasen.
Magnus Gelang får slutligen frågan hur det känns att museets är med och bidrar globalt.
– Det gör vi egentligen hela tiden, i vårt dagliga arbete, men denna gång känns lite extra speciellt med tanke på det akuta läget i världen. Att värna om biologisk mångfald och även om vetenskapliga samlingar känns mer angeläget än någonsin.
