Vikten av att integrera samlingar i virusforskning
FORSKNING Integrera naturhistoriska samlingar i studier kring infektionssjukdomar. Det menar CETAF-DiSSCo COVID-19 Task Force, det internationella forskarnätverk som förra veckan publicerade sin första gemensamma artikel i den vetenskapliga tidskriften mBio och som museet genom en av sina vetenskapliga intendenter är en aktiv del av.
Nätverket som bildades i anslutning till utbrottet av SARS-CoV-2 (covid-19) har under drygt ett år fört tvärvetenskapliga diskussioner kring hur forskningsrutiner, delad kunskap och data ur naturhistoriska samlingar kan öka förutsättningarna för att spåra, förstå och vidare förhindra framtida pandemier. Nu uppmärksammas deras resultat i både Washington Post och The Scientist.
Arkiverade beläggexemplar utgör en viktig del i beredskapen
Kärnfrågan i den nyligen publicerade artikeln är hanteringen av så kallade beläggexemplar. I sökandet efter möjliga värddjur (djur som bär på viruset) är det mindre vanligt att materialet man gjort studier på sparas. Det kasseras i ett allt för tidigt skede vilket är en nackdel menar nätverket.
”Bristen på beläggexemplar har begränsat möjligheterna att svara på frågor kring den nuvarande pandemin”, säger en av artikelförfattarna, Cody Thompson vid University of Michigan Museum of Zoology, i ett pressmeddelande.
I artikeln argumenterar forskarna för vikten av att istället spara materialet. Det bör betraktas som standard i rutinerna kring sådana här studier. Vinsterna? Att arkivera beläggexemplar skulle ge forskare möjlighet att återvända till studiematerialet för fortsatta undersökningar. Om mer information skulle kunna utvinnas ur samma material skulle det bidra till att både säkra uppgifter och generera en mer omfångsrik bild. På så sätt utgör arkivering av beläggexemplaren en viktig del av beredskapen inför framtida pandemier.
Samlingar i samhällets tjänst
I artikeln exemplifierar forskarnätverket på vilka sätt naturhistoriska museer bistått samhället tidigare. Man nämner ett exempel från 1993 då sju till synes friska ungdomar i sydvästra USA dog av andningssvikt. Eftersom dödsfallen inte kunde härledas till någon känd sjukdom vände sig forskare till museer och forskningsarkiv för att göra eftersökningar. Man fann snart ett hantavirus hos bevarade gnagare och kunde utläsa information, förstå viruset och snabbt vidta åtgärder för att isolera det.
Länkar:
Läs originalartikeln Preserve a Voucher Specimen! The Critical Need for Integrating Natural History Collections in Infectious Disease Studies i den vetenskapliga tidskriften mBio (American Society for Microbiology)
Läs artikeln i Washington Post
Läs artikeln i The Scientist
