Biologisk mångfald: Naturens system under press

Biologisk mångfald är ett ord som många känner igen men som samtidigt lätt blir både abstrakt och uttjatat. Larmrapporter, politiska utspel och forskningsnyheter avlöser varandra. Ändå stannar förklaringen ofta vid antalet arter. Artrikedom är en viktig del, men biologisk mångfald är större än så. 

– Biologisk mångfald är ett mått på hur stor variation som finns i naturen. Hög biologisk mångfald innebär helt enkelt att naturen är rik på variation. En hög variation av allt, säger Caroline Rhodén, naturvårdsintendent vid Göteborgs naturhistoriska museum.  

Ekosystemen – en del av treenigheten 

Caroline Rhodén beskriver biologisk mångfald som variation på tre nivåer: variation av ekosystem, variation av arter och genetisk variation. Variation av ekosystem innebär miljöerna där livet finns, till exempel skogar, våtmarker, sjöar, hav och ängsmarker. Där finns inte bara arter, utan också mark, vatten, ljus, temperatur och andra förutsättningar som påverkar vilka arter som kan leva där.

– Tillsammans bildar arterna och deras livsmiljö ett ekosystem. Stora förändringar i arternas livsmiljöer påverkar möjligheterna att leva, fortplanta sig och sprida sig, fortsätter hon. Därför kan man inte bara se till arterna när man pratar biologisk mångfald.  

Flera djurarter rör sig mellan olika miljöer, de är alltså inte bundna till en enda plats. Det innebär att de är beroende av flera fungerande ekosystem samtidigt.

– Många djurarter använder flera ekosystem under sin livscykel. De kanske parar sig och lägger ägg på ett ställe och övervintrar på ett annat, säger Caroline Rhodén.  

Ekosystemen påverkas i allra högsta grad av det vi människor gör. När vägar, bebyggelse eller annan exploatering delar upp områden kan det bli svårare för arter att röra sig mellan olika miljöer. Groddjur är exempelvis beroende av vatten under en del av livet och av landmiljöer under en annan. Groddjur kan heller inte gå hur långt som helst och för vissa insekter kan avstånd på några hundra meter vara avgörande.

– Det behöver finnas en variation av arter inom ekosystemen. När artvariationen är hög klarar ett ekosystem av att en art faller bort, då det finns andra arter som utför samma funktion. Det är också här biologisk mångfald blir mer än en fråga om enskilda arter. Det handlar om hur arter samverkar, förklarar hon.

Förändrade landskap – förändrade liv 

Människan har förändrat landskap under lång tid. Skogar brukas mer intensivt, våtmarker dikas ut, mark exploateras och stora sammanhängande områden delas upp i mindre delar. Samtidigt ökar byggandet av bostäder, padelhallar, vägar och annat människor antingen behöver eller vill ha.  

– Skillnaden i dag handlar inte om att förändringar sker, utan om omfattningen och tempot, säger Caroline Rhodén.

Många forskare beskriver vår tid som ett möjligt sjätte massutdöende.  

– Vi har sett arter dö ut tidigare, bland annat dinosauriernas utdöende för omkring 66 miljoner år sedan. Det som gör situationen ovanlig nu är just att förändringarna sker så snabbt och att den drivs på av människan.

Problemet är inte enbart att olika intressen allt oftare konkurrerar om samma ytor. Minst lika viktigt är vad som ersätter den, menar Caroline. 

– Vi har bytt ut stora delar av våtmarker, ängar och betesmarker med hög biologisk mångfald mot ensartade åkrar och produktionsskogar. Vi byter ut den här jättehöga mångfalden mot det låga, vi riskerar att gå mot biologisk enfald. 

Klimatkrisen 

Klimatkrisen är det som driver på de flesta förändringarna vi ser nu. Det handlar om förändrade temperaturer, nederbörd, årstider och livsmiljöer. Arter som redan pressas av exploatering, intensivt jordbruk, skogsbruk eller uppdelade livsmiljöer får ännu svårare att klara sig.

– Vissa arter kan flytta vidare. Andra hinner inte anpassa sig till förändringarna eller har ingenstans att ta vägen. För arter som lever i fjällmiljöer, kan utrymmet krympa snabbt och det finns inga miljöer som kan ersätta fjällen när klimatet blir varmare, fortsätter Caroline Rhodén.

Det är lätt att tala om natur som något som finns vid sidan av samhället. Men människor lever inte bredvid ekosystemen. Människor lever i dem.

– Vi människor verkar inte riktigt förstå det.

Så länge naturens processer fungerar, att jordar fortsätter vara bördiga, vatten renas och det fortfarande finns insekter som kan pollinera grödor, tycks vi inte inse vårt beroende.  

– Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden och det är ju grunden för vår välfärd också, säger Caroline Rhodén.  

Begreppet ekosystemtjänster används för dessa processer.

– Det är sådana tjänster som naturen ger oss. Vi får mat, frisk luft, dricksvatten, skugga från träd, trävirke från skogen och råvaror för att framställa mediciner. Det handlar om grundläggande funktioner som människor byggt sina samhällen kring och systemet börjar bli skört. 

Som att spela Jenga 

Caroline Rhodén återkommer till ett resonemang om robusthet och om hur svårt det är att veta exakt när förändringarna sker eller vilka förändringar som blir avgörande för liv på jorden.

Det kan liknas vid ett torn byggt av träklossar, ett Jenga-spel. En bit kan tas bort utan att något händer. Sedan en till. Och ytterligare en där tornet fortfarande står kvar.

– Problemet är att det inte går att i förväg veta vilken del som visar sig vara viktigast.

Det är först när balansen förändras tillräckligt mycket som konsekvenserna märks tydligt. I naturen kan det handla om att antalet pollinerande insekter minskar, om livsmiljöer som försvinner.

– Det handlar sällan om en enskild dramatisk händelse. Ofta sker förändringarna stegvis. 

Lite ljus i mörkret 

Fakta: EU:s naturrestaureringsförordning

EU har tagit fram en ambitiös lagstiftning: EU:s naturrestaureringsförordning. Den trädde i kraft 2024 och är den första EU-lagstiftningen med bindande mål för att återställa skadade ekosystem. Den handlar alltså inte bara om att skydda natur som redan fungerar, utan om att reparera natur som har försämrats.  

• Till 2030 ska restaureringsåtgärder omfatta minst 20 procent av EU:s land- och havsområden. 
• Till 2050 ska minst 90 procent av alla skadade ekosystem vara återställda. 
• Restaurering kan till exempel handla om att återväta våtmarker, förbättra livsmiljöer för hotade arter och återskapa mer naturliga vattendrag. 

Fakta: Konventionen om biologisk mångfald

Termen "biologisk mångfald" myntades i början av 1980-talet, troligtvis i samband med att förslaget om en ny FN konvention kom. Den lade sedan grunden för att Konventionen för biologisk mångfald antogs under Rio-konferensen 1992. 
 
Konventionens syfte är att: bevara biologisk mångfald, nyttja dess beståndsdelar på ett hållbart sätt, samt rättvist fördela den nytta som uppstår vid utnyttjandet av genetiska resurser. 

Fakta: FN-resolution om klimatansvar

FN:s generalförsamling röstade nyligen ja till en ny resolution om staters ansvar i klimatfrågor. Resolutionen är inte juridiskt bindande, men kan få stor betydelse för framtida klimatpolitik och rättsprocesser. Bedömare tror att den kan användas som stöd i framtida klimatmål i domstolar, både mot stater och i vissa fall mot verksamheter som bidrar till stora utsläpp. 
 
141 länder röstade ja till resolutionen. 8 länder röstade nej och 28 avstod.  
 
Resolutionen bygger vidare på ett yttrande från Internationella domstolen i Haag (ICJ) från 2025 om staters skyldigheter i klimatfrågor. Domstolen slog då fast att stater har ett ansvar att skydda klimatet och begränsa klimatförändringar enligt internationell rätt.  
 
Resolutionen skapar inga nya lagar, men stärker den juridiska tyngden bakom redan existerande klimatåtaganden.  

Ytterligare lite fakta

Fakta: Dinosauriernas utdöende

• Skedde för cirka 66 miljoner år sedan. 
• Ingår i krita–paleogen-utdöendet, ett av jordens stora massutdöenden. 
• Omkring tre fjärdedelar av jordens arter försvann. 
• De icke-flygande dinosaurierna dog ut. 
• Utdöendet kopplas till ett asteroidnedslag vid nuvarande Yucatánhalvön i Mexiko. 
• Krisen var snabb i geologisk mening, men forskare vet inte exakt när den sista dinosaurien dog. 
• Dagens fåglar räknas som den dinosauriegren som överlevde.