Sollapande rödlistad jägare

 liten skalbagge som är 1,5 cm stor. Stora tentakler och långa smala ben.

Strandsandjägaren är en av Sveriges mer sällsynta skalbaggar och ingår i släktet Cicindela, och familjen jordlöpare. Det finns fyra arter av sandjägare men sandstrandjägaren är den minsta och mest sällsynta arten i släktet. Det som utmärker sandjägarna är att de ser farliga ut och de är utpräglade rovdjur som snabbt överraskar sina byten. Strandsandjägaren är rödlistad och klassificeras som sårbar. Den finns bara på några få platser i Halland, Värmland och Dalarna.

Strandsandjägare är en av Sveriges mer sällsynta skalbaggar, på latin heter den Cicindela maritima och tillhör familjen jordlöpare. Den har chokladbruna täckvingar med oregelbundna, gulvita fläckar. Huvudet är stort, ögonen framträdande och benen långa och smala.

– Strandsandjägaren lever på vegetationsfria sandstränder, miljöer som hotas antingen av vattenreglering, igenväxning eller av mänskliga badgäster. I dag finns den bara kvar på några få ställen i landet, främst i Halland och i Norrbotten, berättar Oskar Gran, intendent på Göteborgs naturhistoriska museum. 

Rödlistad som sårbar

I de senaste utgåvorna av Rödlistan klassificeras strandsandjägaren som sårbar. Det handlar både om skalbaggens geografiska utbredning och om artens populationsstorlek samt dess minskning. I dag finns den uppskattningsvis på 80 platser i Sverige enligt Rödlistan, men antalet platser kan variera mellan 60 och 100. Utbredningen är så begränsad att den i sig ligger inom gränsen för en högre hotkategori, alltså starkt hotad. Men när forskarna väger samman utbredningen, försämringen av livsmiljöerna och de sannolikt stora variationerna i antalet skalbaggar bedömer de att strandsandjägaren ska klassas som sårbar på den svenska Rödlistan. Det innebär att strandsandjägaren löper hög risk att försvinna från Sverige på sikt, om utvecklingen fortsätter.

– Att strandsandjägaren är hotad beror främst på att dess livsmiljöer försämras och att de har försämrats under hela 1900-talet, förklarar Oskar Gran.

Naturvårdsverkets åtgärdsprogram

För att rädda strandsandjägaren och förbättra skalbaggens livsmiljöer tog Naturvårdsverket 2005 fram ett särskilt åtgärdsprogram, som samordnas av Länsstyrelsen i Värmland. Det är ett av flera nationella åtgärdsprogram för hotade arter och livsmiljöer. Tanken var att de skulle bidra till att uppfylla de miljömål som riksdagen hade beslutat om, bland annat Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Satsningen hade också koppling till målet att hejda förlusten av biologisk mångfald senast 2010, som slogs fast vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 och världstoppmötet i Johannesburg 2002.

– Syftet med åtgärdsprogrammet är att förhindra att strandsandjägaren försvinner från Sverige. Det handlar bland annat om att ta reda på var den lever, undersöka om arten ökar eller minskar och att återställa sandstränder där den har svårt att överleva. En annan viktig del är att minska de skador som vattenkraft, igenväxning och andra mänskliga ingrepp orsakar i skalbaggens livsmiljöer.

Imponerande jaktteknik

Som vuxen lever skalbaggen som sagt i vegetationsfria miljöer på stranden. Men när den fortfarande är en larv, vilket den är i två år, lever den i hårt packad sand, ibland på mer än 20 centimeters djup. Som vuxen jagar den i full fart. Under soliga, varma dagar springer strandsandjägaren över öppna sandytor på jakt efter små insekter och andra ryggradslösa djur. Till skillnad från många andra jordlöpare som är nattaktiva, vill sandstrandjägaren ha gassande solsken. 

– De vuxna djuren är dagaktiva och oerhört snabba med sina långsmala ben och goda flygförmåga. De springer, hoppar och flyger efter byten som de fått syn på med sina stora ögon, och fångar med sina kraftiga käkar. Bytesdjur kan vara allehanda småkryp så som andra skalbaggar, halvvingar eller fjärilar, fortsätter Oskar Gran.

Jakten som larv ser betydligt annorlunda ut. 

– Larven lever i en lodrät håla i sanden och käkar upp alla småkryp som kan tänkas trillar ned i hålet, ungefär som ett myrlejon.

Oskar Gran tycker att skalbaggen är imponerande och att vi människor kanske underskattar insekterna en aning.

– Det är klart att ser man den på en sandstrand så kan strandsandjägaren verka läskig, men tycker jag att vi ska framhålla att insekter är vackra, häftiga, intressanta och hotade.

 

De största hoten mot sandstrandjägaren är:

  • Vattenreglering: När älvar regleras försvinner delar av den naturliga dynamik som skapar nya sandrevlar.
  • Igenväxning: När öppna sandytor täcks av växtlighet försvinner artens livsmiljö.
  • Slitage: Intensivt friluftsliv och tramp på sandstränder kan skada larvernas livsmiljöer.

Sandstrandjägarens hela liv

Strandsandjägaren lever ungefär två år, från ägg tills den dör som vuxen skalbagge. Större delen av livet tillbringar den alltså som larv.

  • Första sommaren: Ägget kläcks och larven börjar leva och jaga i sin gång i sanden.
  • Första vintern: Larven övervintrar nere i sanden.
  • Andra sommaren: Larven växer färdigt, förpuppas och utvecklas till en vuxen skalbagge.
  • Andra vintern: Den färdigutvecklade skalbaggen övervintrar i sin kammare under sanden.
  • Tredje sommaren: Den kommer fram, jagar, parar sig och lägger ägg. Därefter avslutas livscykeln.

Den totala livslängden är alltså omkring två år eller upp till drygt två år beroende på när den dör. Den synliga delen av vuxenlivet är däremot bara några månader, huvudsakligen maj–juli.

Om strandsandjägaren vore en människa som levde i 80 år och genomgick samma livsfaser, skulle jämförelsen kunna se ut så här:

  • 0–60 år: Barndom och ungdom. Hon växer upp, äter och utvecklas, men är ännu inte könsmogen.
  • 60–70 år: Övergången till vuxenlivet. Hon blir fysiskt färdigutvecklad men tillbringar större delen av tiden isolerad från omvärlden.
  • 70–80 år: Vuxenlivet. Hon lämnar sin skyddande håla, söker en partner, får barn och dör.

Liksom de flesta insekter, skulle alltså strandsandjägaren tillbringa omkring 70 av sina 80 år med att växa upp och förbereda sig för vuxenlivet, och bara leva sina sista tio år som könsmogen individ.

Läs mer:

Sandstrandsjägaren Rödlistan

Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram, delrapport

 

Foto: Wikipedia Commons