Biologisk mångfald för många sinnen
På Göteborgs naturhistoriska museum är aktiviteterna en del av arbetet med att sprida kunskap om biologisk mångfald. Genom slöjd och skaparverkstäder, föreläsningar, Quiz, upptäcktsresor på museet, konserter och mycket, mycket mer får besökare möta både naturvetenskap och konst, skapa själva och delta med fler sinnen än syn och hörsel.
Vägen till kunskap kan gå genom en utställning, ett föredrag eller ett samtal med en intendent. Men den kan också gå genom en nål, en tråd och ett återvunnet tygstycke. Eller via ett kreativt Quiz, kanske en konsert. På Göteborgs naturhistoriska museum arbetar man på flera olika fronter för att sprida kunskap och upplevelser.
– Alla tar till sig information på olika sätt. Genom att blanda naturvetenskap med till exempel handarbete, teater eller musik kan vi nå fler och kanske en bredare målgrupp, säger Renée Göthberg, producent på Göteborgs naturhistoriska museum.
Museets programverksamhet är kopplad till verksamhetens mål och uppdrag. Särskilt tydligt blir det i arbetet med biologisk mångfald, där aktiviteterna fungerar som olika ingångar till samma frågor.
– Vi försöker få in så många olika ingångar som möjligt. Vi gör saker för barn, ungdomar och vuxna. Vi gör sådant som är mer naturvetenskapligt och sådant som är mer konstnärligt, fortsätter Renée Göthberg.
Flera nyanser av hållbarhet
Flera av aktiviteterna syftar också till att lyfta olika perspektiv av hållbarhet. Att göra saker tillsammans med andra, att samtala och reflektera över vad liv är, hur vi människor hänger ihop med varandra och miljön runt omkring oss. Renée Göthberg nämner exempelvis skapande workshops, som museet arrangerar tillsammans med Föreningen Göteborgsslöjd.
– Då kan vi sitta i grupp och laga saker. Eller så skapar vi från grunden, gärna med textilier och annat som vi återbrukar. Att laga saker och att återvinna material har ju en direkt koppling till både hållbarhet och biologisk mångfald. I samtalen kan vi även prata om olika material, vilket kan leda vidare till samtal om djurhållning. Det finns flera aspekter och ingångar, säger hon.
Många av aktiviteterna på museet passar människor i olika åldrar, både nybörjare och rutinerade.
– Det handlar om gemenskap och social hållbarhet. Man sitter tillsammans, samtalar och lär sig något på vägen.
Komplexitet och Quiz
Programmet är både ambitiöst, roligt och kreativt, utan att väja för komplexa frågor.
– Vi har exempelvis ett föredrag om den organiserade tjuvjakten, som vi samarrangerar med Göteborgs biologiska förening. Tjuvjakten är ett av de mest allvarliga hoten mot Sveriges stora rovdjur, särskilt varg, men även lodjur, björn och järv. Den påverkar rovdjurens ekologi, bevarandestatus, förvaltning och flera andra konfliktnivåer i samhället, som är viktiga att belysa på olika sätt.
Programpunkten ForskarFredag, är återkommande varje höst och pågår i en hel vecka. Då blir det bland annat Quizkväll och samtal med forskare och andra experter. Temat för just den kvällen är forskning genom tiderna och in i framtiden.
– Besökarnas frågor styr samtalet och det är deras nyfikenhet som blir nyckeln till kunskapsinhämtningen som de behöver för att klara av kvällens quiz, berättar hon.
I november, samtidigt som världens ledare, forskare och beslutsfattare samlas vid FN:s klimatkonferens COP31 i Antalya, Turkiet, bjuder Göteborgs naturhistoriska museum in till en filmvisning och workshop.
– Vi visar den uppmärksammade dokumentären Klimatet i terapi för att visa den mänskliga sidan av klimatkrisen. Hur känns det egentligen att veta vad som väntar, där vi får möta sju klimatforskare som utforskar sina känslor inför klimatförändringarna tillsammans med psykoterapeuten Richard Beck.
Det är dokumentärfilmaren Nathan Grossman, som skildrar dessa möten. Han gör det med både värme, men också genom att visa hur svårt det kan vara för forskare att tala om sin oro, sorg, hopp och framtidstro.
Allt hänger ihop
I botten finns samma tanke som i mycket av museets arbete med biologisk mångfald: människan står inte utanför naturen. Vi är en del av den. Arter, livsmiljöer, material och människors vardag hänger samman.
I våras syntes Rödlistan en hel del på museet. Det är en rapport som tas fram av SLU Artdatabanken, och visar vilka arter i Sverige som riskerar att dö ut. På museet blir den ett sätt att tala om biologisk mångfald genom fakta, samtal och skapande. I höst blir den framför synligt under Tillsammansfestivalen där det blir konsert med Dino Big band.
– 17 unga musiker skriver ny musik för oss under vinjetten Hoppets eko. Vi försöker jobba mycket med att visa att allting hänger ihop. Det är inte människan här och djuren och naturen där. Vi är en del av samma system.