Midsommarmat med smak för naturen
Jordgubbar, färskpotatis, sill, primörer och kanske en bit svensk ost. Midsommarbordet är fullt av traditioner men också av val som påverkar naturen. Kennet Lundin, intendent på Göteborgs naturhistoriska museum, tipsar om hur vi kan tänka när vi vill äta gott och göra bättre val för klimat, miljö och biologisk mångfald.
– Det finns inget som påverkar vår planet så mycket som det vi äter och hur vi odlar maten. Därför spelar våra val roll, även vid ett midsommarbord, säger Kennet Lundin.
Börja med säsongen
Ett bra första steg är att titta på vad som faktiskt hör årstiden till. Till midsommar finns mycket som redan passar in, som till exempel färskpotatis, sallad, jordgubbar, sparris, rädisor, örter och andra primörer. Ibland kan det också finnas tidiga kantareller, svensk ost eller fisk som makrill.
– Om man vill göra det enkelt kan man välja sådant som är lokalt och säsongsmässigt. Det är ett sätt att komma ganska rätt utan att behöva ha koll på hela processen bakom varje livsmedel.
Klimatsmart inte alltid miljövänligt
Klimat och miljö blandas ofta ihop, men Kennet Lundin påminner om att orden inte betyder riktigt samma sak. En vara kan ha relativt låg klimatpåverkan men ändå innebära andra miljöproblem. Och tvärtom.
– Något som transporterats långt kan ibland vara producerat på ett effektivt sätt. Det viktiga är att försöka se helheten: energi, odling, transporter, markanvändning, vatten, gifter och påverkan på andra arter, fortsätter han.
Klimatsmart handlar framför allt om koldioxidutsläpp och klimatförändringar. Miljövänligt är ett vidare begrepp.
– Det handlar om vad som främjar en hållbar miljö och hur vi påverkar hela planeten.
Biologisk mångfald börjar på tallriken
Årets rödlista visar återigen att många arter är pressade. En stor del av påverkan kommer från hur mark och vatten används. När odling, fiske och matproduktion breder ut sig eller blir för ensidiga påverkas livsmiljöerna för växter, djur och svampar.
Midsommarmaten är förstås bara en liten del av helheten. Men den kan ändå vara ett tillfälle att välja med större omsorg, som mer växtbaserat, råvaror i säsong, större variation och mindre svinn.
– När vi tappar biologisk mångfald blir ekosystemen mer instabila. Då riskerar vi också att förlora sådant vi annars tar för givet, som friskt vatten och ren luft.
Sillen då?
Sill hör midsommarbordet till, och i dag är många vanliga sillburkar miljömärkta. Men bakom den självklara midsommarklassikern finns också en historia som visar hur känsliga fiskbestånd kan vara.
Kennet Lundin nämner Nordsjösill och Atlantsill som exempel. Båda kraschade i slutet av 1960-talet efter hårt fiske, men det handlar om skilda bestånd.
– Nordsjösillen och Atlantsillen ser olika ut och beter sig på olika sätt. Atlantsillen är mycket större än Nordsjösillen, berättar han.
För den som handlar sill till midsommar är poängen inte att själv kunna skilja olika bestånd åt i butiken. Snarare visar historien varför märkning och fiskeförvaltning spelar roll.
Gör så gott du kan
Det bästa midsommarbordet är inte nödvändigtvis det mest perfekta. Det är lätt att fastna i detaljer: svenska eller holländska rädisor, växthus eller friland, transport eller lagring. Kennet Lundin tycker att man ska försöka välja klokt, men också hålla det på en rimlig nivå.
Maten ska fungera för familjen, gästerna, plånboken och dagen.
– Man får lägga det på en rimlig nivå efter sina egna förutsättningar. Man ska få ihop det med familjen och ha trevligt tillsammans också.
En tradition som kan förändras
Midsommarmaten behöver inte bli mindre festlig för att den blir mer genomtänkt. Tvärtom. Ett bord med färskpotatis, gröna primörer, jordgubbar, ost, sill eller makrill och något växtbaserat kan ligga nära både traditionen och säsongen.
– Det handlar inte om att göra allt rätt. Det handlar om att göra fler val som håller över tid för klimatet, för miljön och för alla de arter som delar platsen med oss.
Fem enkla sätt att tänka inför midsommarbordet
- Välj sådant som är i säsong. Låt primörer, färskpotatis, jordgubbar och grönt ta plats.
- Köp svenskt och lokalt när det finns och fungerar.
- Variera bordet. Många små gröna rätter kan göra större skillnad än en enda symbolisk förändring.
- Välj fisk med omsorg och titta gärna efter aktuell vägledning för olika bestånd.
- Planera mängden mat så att mindre slängs efteråt.
Foto: Marmela, Pixabay