Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Vargen i kulturhistorien

Det finns gott om berättelser om vargar i kulturhistorien. Inte så konstigt kanske, vi människor har levt nära vargen i tusentals år och både fruktat och beundrat den. Vi har till och med avlat fram tamhundar genom att ta valpar från vargarna och uppfostra dem till våra dagars husdjur. ”Hunden är människans bästa vän”, lyder det gamla ordspråket. Men hur är det med vargen egentligen?

Sägner 

En sägen liknar en saga men låter mer verklig. 
Ofta nämns speciella personer eller specifika platser, 
vilket gör historien mer verklighetstrogen.
Det finns många sägner om vargen. De flesta 
handlar om vargar som bestialiskt dödar människor och boskap. 
Sägner har ofta setts som sanna, eller åtminstone nästan sanna,
men många gånger bygger de på fördomar och rädsla. 
Ofta berättas samma sägen på flera olika håll i landet samtidigt,
men platserna och personerna är utbytta för att passa det lokala samhället.

Noanamn

I folktron fanns det en föreställning om att en inte 
fick kalla vissa farliga djur och föremål för sina rätta namn. 
Att kalla vargen för varg skulle föra olycka med sig. 

Istället användes så kallade noanamn. 
Vargen kunde istället kallas för Tasse, Gråben, Gullfot, Den grå eller Goa
Ordet varg var från början ett noanamn för ulv
Genom att använda noanamn, undgick en vargens uppmärksamhet.

Kallar du mig för ulv och varg
Månde jag blifva kreatur arg
Men säger du Gråben eller Gullfot
Skall jag vårda din kreatur god

(Ljung, Bohuslän VFF 1107 s. 16)

Kallar du mig tasse
så blir mina tänder vasse
men kallar du mig gullfot
ska ja aldri röra din ullfot

(Rödene, Västergötland IFGH 2878 s.16)

Mytologiska vargar

Enligt legenden grundades Romariket (500 f.Kr - 500 e.Kr) av tvillingarna Romulus och Remus, två föräldralösa barn som adopterades och diades av en vargtik.  

Liknande berättelser finns både från Persien och Turkiet. 
I dessa myter förmedlades en positiv bild av vargen,
som en stolt, fri och djärv figur.

I den nordiska mytologin figurerar många vargar.
Guden Odens två trogna följeslagare var vargarna Gere och Freke. 
Fenrisulven var en jättelik best som slukade Oden vid Ragnarök, gudarnas sista strid.
Varghunden Garm äter upp Tyr, men blir spetsad inifrån av Tyrs svärd.  

Hos ursprungsbefolkningar i Nordamerika, liksom hos inuiterna har vargen setts som en andlig vägledare, ett magiskt skyddsdjur och en värdig, modig och fri varelse.

Vargarna i populärkulturen

Populärkulturen riktar sig till den breda allmänheten. 
Många filmer, böcker, bilder och musik som vi omges av idag räknas som populärkultur 
Precis som i de gamla myterna och fablerna finns här både goda och onda vargar. 
Den kanske mest kända vargfiguren i populärkulturen är Varulven, 
till hälften människa och till hälften varg. Varulven finns redan i den gamla folktron, 
men moderna varianter kan vi möta i Tv-serier som Teen Wolf och Vampire diaries 

Andra varg-gestalter hittar vi i exempelvis Djungelboken, Vargbröder eller serien Bamse. Som andlig vägledare eller så kallat totemdjur, kommer vargen tillbaka i New age-tryck på T-shirts, posters och tapeter. Synen på vargen som stark, stolt och fri gör att många vill identifiera sig med den.

Det finns så många berättelser om vargen - allt ifrån Aisopos fabler, sägner och myter till dagens TV-serier och New Age-kultur - som påverkat vår bild av vargen. 
Vi ser helt enkelt inte vargen för alla fiktiva vargar…

Sägner om vargen

Läs mer om sägner, berättelser som bygger på fördomar och rädsla och ofta handlar om vargar som bestialiskt dödar människor och boskap.

Fabler om vargen

Fabler är berättelser med förmänskligade djur. Det finns flera med vargar i huvudrollen.

Senast uppdaterad: 2022-11-01 12:13