Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Citizen science: Hjälp oss kartlägga en ny invasiv snigelart

  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 1 av 3
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 2 av 3
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 3 av 3

Förra hösten uppmärksammades svarthuvad snigel Krynickillus melanocephalus för första gången i Sverige. Den lever naturligt i Kaukasus och har troligen spridits utanför sitt ursprungliga utbredningsområde via människans handel med växter. Arten bedöms av forskare som invasiv vilket betyder att den riskerar att göra skada på, och tränga undan andra arter från de ekosystem som den introducerats till. Ser du snigeln i din trädgård eller i naturen - rapportera gärna in!

Så känner du igen snigeln

Arten är ganska liten, ungefär 45-60 mm lång. Kroppens grundfärg är mörkt grå med intensivt svart huvud och hals. Bakdelen av manteln och en zon runt andningshålet är ljusa. Andningshålet sitter baktill i mantelns högersida och bakänden är spetsig. Andningshålet sitter baktill i mantelns högersida. Snigelns bakände är spetsig

Höstart och potentiell skadegörare

Svarthuvad snigel påträffas främst i människoskapade/människopåverkade biotoper såsom trädgårdar och skogsparker. Arten är en utpräglad höstart, det vill säga den når vuxen storlek på hösten. När snigeln har lagt sina ägg i slutet av oktober-början av november dör den och endast äggen övervintrar. Under våren och sommaren finner man därför endast ungdjur.

Viss skadegörelse på trädgårdsväxter och grönsaker har rapporterats, men inte av någon större omfattning. Men vi känner inte detaljerna i artens ekologi eftersom den är en relativt ”ny” invasiv art. Här behöver vi veta mer menar museets snigelexpert, forskaren Ted von Proschwitz

- Vi behöver få veta så mycket vi kan om arten eftersom den är klart invasiv, och också eventuellt har potentialen att bli en skadegörare. Detaljer är viktiga om man ska kunna ge rekommendationer/utforma strategier för att bekämpa arten. Vi vet att arten är äggövervintrare, men vi behöver veta mer om när äggen kläcks och hur snabbt tillväxten sker, och när vi har de första könsmogna djuren? Det är också mycket viktigt att vi får mer kunskap om artens födopreferenser – vilka växter går den på i första hand? Var ser man eventuella skador?

Var finns den och hur sprids den?

Svarthuvad snigel förekommer naturligt i Kaukasus i södra Ryssland. Den har troligtvis spridits på samma sätt som till exempel spansk skogssnigel (s.k. ”mördarsnigel”) (Arion vulgaris) och pantersnigel (Limax maximus) – det vill säga genom människans handel och transport av växter och jord.

I Mellaneuropa har den nått Tyskland och Ungern, i Nordeuropa de Baltiska staterna, Finland och Sverige. I Sverige har vi kunnat spåra arten tillbaka till 2017. Men det var först 2019 då museets snigelexpert gjorde en säker artbestämning som den uppmärksammades. Förekomsterna ligger i ett bälte från södra Gästrikland, genom Uppland, Södermanland och Närke. Den har även hittats i västra Småland, i sydligaste Halland och nu senast i  Östergötland. Vi har ännu inga påvisade förekomster i Västra Götaland eller Skåne. Inte heller från nordligaste Sverige eller Öland och Gotland.

Bidra med värdefull information - skicka in dina observationer

För att kunna följa denna nya invasiva art vidare och utforma rekommendationer till både privatpersoner och myndigheter behöver vi samla in mer kunskap om snigeln. Det gör vi bland annat genom att studera inrapporterade observationer samt validera och undersöka inkomna fynd. Här kan du verkligen bidra! Hittar du ett misstänkt fynd av svarthuvad snigel i din trädgård eller i naturen, skicka in: info kring din observation, bilder, sniglar till muséet.

Museets snigelexpert, forskaren Ted von Proschwitz är tacksam för allmänhetens bidrag och tycker samarbetet mellan allmänhet och forskare är ett bra exempel på så kallad medborgarforskning eller citizen science där samtliga får glädje av nygenererad kunskap.

- Genom att allmänheten rapporterar in fynd – och vi kan kvalitetssäkra fynden (är det verkligen rätt art?) så får vi värdefull information om vart arten sprids, på vilket sätt den sprids och om den gör skada där den förekommer. Detta är en viktig grund för att få fram ytterligare fakta om arten, vilket kan användas för rekommendationer för att hindra ytterligare spridning och för hur vi kan bekämpa den.

Har du information och bilder, maila gärna till Ted von Proschwitz på: ted.v.proschwitz@vgregion.se Har du en snigel att skicka till oss, klicka här och följ instruktionerna på sidan >>

Kunskapsgrund för forskare myndigheter i Sverige och Europa

Nyligen publicerades Ted von Proschwitzs artikel ”Rapid invasion of the slug Krynickillus melanocephalus, 1851 in Sweden…”  i den vetenskapliga tidskriften Folia Malacologica. Artikeln sammanfattar kunskapsläget hittills och är avsedd att vara en grund för både forskare och myndigheter i såväl Sverige som resten av Europa.

- Den vetenskapliga artikeln är en bred sammanfattning av och diskussion kring all kunskap vi har om arten: Ursprungsområde, spridning, tidsperspektiv, spridningsvägar, biologi, biotopval, rapporter om födoval och skadegörelse i hela Europa och speciellt med inriktning på spridning och förekomst i Sverige. Den ser också framåt: Vad kan vi förvänta oss under kommande år?

Fotografer: Jonas Roth samt Eva Andreasson.

Senast uppdaterad: 2020-11-12 15:31