Intervju: Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar?
Världens första globala forskarnätverk för klimatförnekelse har etablerats – med Chalmers i Göteborg som nav. Det nya forskningsprojektet, Centre for Studies of Climate Change Denialism, CEFORCED länkar ihop världens cirka 40 främsta vetenskapliga experter på området och formar en internationell, tvärvetenskaplig samarbetsplattform. Vi har intervjuat Kristoffer Ekberg, post doc. på the Department of Technology Management and Economics, Chalmers. Här berättar han mer om projektet.
Vad är din roll i forskningsnätverket CEFORCED?
– Jag är forskare (postdoc) i nätverket CEFORCED, jag är i grunden historiker och har tittat närmare på hur klimatvetenskap diskuterades av svenska politiker och företag från och med 1970-talet.
Det står i beskrivningen av forskningsprojektet att nätverket består av forskare och expertis från flera olika vetenskapsgrenar och att en viktig grund i projektet är ett interdisciplinärt-tvärvetenskapligt perspektiv på klimatförnekelse. Vad finns det för fördelar och vad tillför det att flera discipliner samverkar?
– Forskarnätverket är tvärvetenskapligt i och med samarbete mellan framförallt samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. Inom projektet har det varit viktigt att peka på att anledningarna till att vi som samhälle inte agerar mer kraftfullt i klimatfrågan kan ha förklaringar i allt från psykologiska och personliga till historiska och samhälleliga perspektiv. Målet med projektet är delvis att få syn på denna mångfald av förklaringar och därför behövs det expertis från olika håll.
Vad är det mest överraskande resultatet som kommit fram i din forskning?
– Det mest överraskande för mig är att klimatfrågan diskuterades som ett argument för utbyggnaden av kärnkraften i mitten av 1970-talet av Palme och Socialdemokraterna. Att klimatvetenskapliga forskningsresultat var i centrum för diskussionen om kärnkraft i Sverige var dock inte så konstigt då det vid denna tidpunkt handlade om att för Socialdemokraterna presentera det som om det endast fanns två vägar: antingen fortsatt satsning på kärnkraft eller tillbaka i olje- och kolberoende.
Varför är det viktigt med ett historiskt perspektiv i den här typen av forskning?
– Vetskapen om att våra utsläpp av bland annat koldioxid påverkar klimatet har funnits med oss under lång tid. Det är därför av största vikt att studera det förflutna och se vad som har stått i vägen eller hindrat oss från att agera för att bättre förstå hur vi ska kunna komma vidare och hitta lösningar.
När kom miljö- och klimatfrågorna upp på den politiska agendan? Har den funnits länge inom andra områden?
– Man brukar tala om att miljöfrågor i den mening vi känner dem idag, som globala problem, dök upp på den politiska agendan i slutet av 1960- och början av 1970-talet. De stora frågorna på den tiden var bland annat miljögifter och överbefolkning men klimatet fanns med redan då, även om det var en marginell fråga. Under lång tid var klimatfrågan i huvudsak en vetenskaplig fråga, det började ändras i slutet av 1980-talet och under början av 2000-talet är då frågan verkligen tog fart inom politiken. Det är också under denna period, från 1980-talets slut till idag, som vi sett de mest utstuderade och aggressiva kampanjerna i syfte att hindra lagstiftning och bindande avtal på klimatområdet.
KLICKA HÄR för att läsa mer om forskningsprojektet!
