Nu ska alla världens arter av fladdermöss få svenska namn
Världens cirka 1400 kända fladdermusarter ska få svenska namn. Varför? För att det ska bli lättare att prata och förmedla kunskap om dem. Men hur går arbetet till och vad är ett bra namn på en fladdermus? Museets intendent, fladdermusforskaren Magnus Gelang som sitter i arbetsgruppen berättar mer.
Vad handlar det här arbetet om och vilka är ni som gör det?
- Vi är en dedikerad grupp bestående av både fladdermusforskare och andra representanter ur BatLife Sweden som går igenom världens cirka 1400 fladdermusarter grupp för grupp, art för art, och sätter svenska namn på dem. Alla arter har såklart ett vetenskapligt namn men bara ett fåtal har haft svenska namn. Så arbetet vi gör nu handlar om att ta fram svenska så kallade trivialnamn.
Varför gör ni det här?
- De vetenskapliga namnen på latin är ofta lite otillgängliga i dagligt tal. Har en art ett mer begripligt namn ökar medvetenheten om den, det blir lättare att prata om den helt enkelt. Sen kan det gynna forskningskommunikationen också.
Vad är ett bra fladdermusnamn, har ni ramar att förhålla er till?
- För vetenskapliga namn finns det regelverk, för svenska trivialnamn riktlinjer. Namnen får till exempel inte vara stötande, inte värderande. Vi undviker helst personnamn. Förr var det vanligt att namnet brukade hedra auktorn, den person som hittade och beskrev den men det känns inte så funktionellt. Ett bra artnamn idag ska vara användbart och utgår snarare ifrån utbredning, geografisk förekoms, utseende. Med fladdermöss blir det mycket öron och näsor.
Vill du ge några exempel på några namn ni arbetat fram?
- Hjärtnosad rovfladdermus, gyllene treuddsnäsa, nakengumpad gravfladdermus, större och mindre spökbladhaka, jamaikatrattöra, kryptisk fransfladdermus.
Har du en favorit?
- Någon av klaffnäsorna…
På bilden syns Rhinopoma hardwickii ur museets samlingar som fått det svenska trivialnamnet Indisk klaffnäsa. Foto: Charlotte Oscarsson.
