Den mytomspunna tranan

Tranan är en av våra mest omskrivna fåglar. Inom folkloristiken har den en given plats och symboliserar vårens ankomst efter en lång och mörk vinter. Här får du lära känna dess historia lite bättre.

För oss på norra halvklotet är tranans ankomst ett av de tydligaste tecknen om att våren är på väg. Vår trana, den europeiska tranan grus grus finns över hela Europa och är därför vanlig som mytiskt inslag i många berättelser. Även i Japan spelar tranan en viktig roll inom folkloristiken, fast då rör det sig om arten japansk trana.

– I Sverige säger man att tranan bär ljus i säng. När de första tranorna anlände ansågs det nämligen vara så pass ljust på kvällarna att man kunde sluta tända ljus i sängen och därför inte behöva slösa på stearin och fotogen, berättar Sofie Stålhand, naturumföreståndare på länsstyrelsen Västra Götaland.

Våren och tranan i bondesamhället

Vi uppmärksammar tranornas ankomst mer än deras flytt eftersom våren varit viktigare för oss på norra halvklotet. Efter en lång och mörk vinter kom äntligen ljuset tillbaka och det började bli dags att förbereda för vårsådden. Och trots att vi inte längre lever i ett utpräglat bondesamhälle är den första tranans ankomst av riksintresse och uppmärksammas i medier över hela landet.

Rekordet i antal tranor vid Hornborgasjön uppmättes den 3 april 2019 då 27 300 individer fanns på plats. Men varför samlas så många just där?

– Tranorna har nog alltid rastat i närheten av sjön, men när de närliggande gårdarna Dagsnäs och Bjurum började odla potatis för sprittillverkning blev många potatisar kvar i jorden under vintern där de frös sönder. För tranorna var detta en perfekt födokälla och de började samlas på potatisåkrarna, berättas Sofie Stålhand.

Varje vår passerar runt 30 000 tranor området kring Hornborgasjön och om alla dessa skulle leta upp mat själva skulle det gå ut över jordbruket. Tranor är heller inte jaktbart vilt, man får alltså inte skjuta av en trana bara för att den förstör din åker. För att förebygga detta lägger länsstyrelsen ut mat åt tranorna vid sjön på våren, något som såklart bidragit till att Hornborgasjöns naturreservat blivit en sådan populär samlingsplats.

– Vi matar dem med närproducerat korn, men vid torra somrar som kan slå hårt åt kornskörden så serverar vi dem därför även majs, säger Sofie Stålhand.

Var håller tranorna hus på vintern?

Den grekiske filosofen och vetenskapsmannen Aristoteles hade det hela klart för sig. Under sitt liv och leverne på 300-talet f.Kr skrev han om tranor i sin bok Historia Animalium:

Efter vårdagjämningen vända de av fruktan för värmen åter tillbaka. Vissa flyttar från platser i långt borta, medan andra sägs komma från världens slut, som är fallet med tranorna; som från de skytiska stäpperna flytta till sumpmarker söder om Egypten där Nilen har sitt flöde. Och för övrigt är det här som de sägs strida med pygméer, och denna berättelse är inte en fantasi, för det finns verkligen ett folk med dvärgar och deras hästar är också små, och dessa män lever i grottor under jord… …Många flytta tidigare, andra senare; så komma vaktlarna före tranorna.

Vad vissa individuella tranor ägnar sin vinter åt kan vi såklart inte veta med säkerhet, men vad den stora massan gör vet vi desto mer om. Tranorna övervintrar i Extremadura, ett stort område mellan Portugal och Spanien. De flyger raka spåret dit ned från Sverige, och om klimatet är fördelaktigt händer det att de stannar och övervintrar på platser tidigare på sträckan.

Under vintern håller tranorna samman i familjegrupper, men när de flyger tillbaka till Hornborgasjön på våren gäller det att hitta sin partner bland alla tusen tranor. Hur detta går till vet ingen riktigt.

På spaning efter tranungar

Tranpar håller ihop hela livet, förutsatt att allting fungerar. Ett lyckat förhållande baseras på hur det går med häckningen, det ska ju trots allt resultera i en liten unge i slutändan.

– Oftast får de två ungar, men syskonrivaliteten är väldigt hög så det brukar sluta med att endast en överlever, säger Sofie Stålhand.

Vid Hornborgasjön häckar runt trettio tranpar. Det är så många par tranorna tycker att reviret räcker till för. Tranparet bygger ett bo på marken, cirka en meter i diameter och gärna i blöta områden som myrar. Om allt går som det ska borde i alla fall trettio tranungar uppfostras i naturreservatet efter sommarens kläckning. Utvecklingen måste sedan gå snabbt. Redan i september ska ungarna vara redo att flyga söderut.

– Det finns två anledningar till att tranungar så sällan syns till. Dels är föräldrarna väldigt försiktiga av sig när de har en unge och håller sig gärna undan. Dels stannar många ungar kvar i södra Europa när de väl flyttat. De hänger där några år och växer till sig innan de gör sin första resa norrut igen, säger Sofie Stålhand.

Tranor flyger, liksom gäss och många andra arter, i en V-formation av aerodynamiskt fördelaktiga skäl. Oftast är det en något äldre trana i täten, det är ju viktigt mer erfarenhet när man ska hitta rätt under den långa flytten.

– Tranor är dagflyttare eftersom de med synen läser av landskapet nedanför. När tranungar för första gången ska flytta gör de detta i grupper med sina föräldrar för att lära sig flyttvägen, alla rastplatser och hur man sedan hittar tillbaka till häckningsplatsen, säger Sofie Stålhand.

De vises sten och andra tranmyter

Enligt Aristoteles slogs tranorna inte bara mot pygméer. De har också en sten inuti magen som kan förvandla saker till guld när de spyr upp den – likt De vises sten. Plinius den äldre (romersk författare och naturfilosof, förolyckad under Vesuvius utbrott år 79 e.Kr.) håller dock inte alls med om detta. Han menar att denna myt härstammar från tranans pliktskyldiga mentalitet. Tranorna utser nämligen en vakt som håller en sten i foten. Om vakten slumrar till tappas stenen i vattnet med ett plums och vakten vaknar då till och kan fortsätta sin plikt.

– Det är en fantastisk myt! Den är mycket vanlig i de kulturer där tranor finns. Det finns dock inget biologiskt bevis för att de ska ha en utsedd vakt, däremot står de ju gärna och sover med ett ben uppdraget vilket kan vara anledningen till myten. Egentligen handlar det om att den värmer ena foten i taget istället för att stå med båda i det kalla vattnet, förklarar Sofie Stålhand.

Tranan med foten i luften har blivit en symbol för vaksamhet och används av många organisationer.

Här kommer mer spännande tranfakta!

Målning av tranor på silke från 1759, av den kinesiske konstnären Shen Quan.
Palamedes, en grekisk sagohjälte, ska ha uppfunnit bokstav V efter att ha sett tranornas V-formation och tolkat det som ett heligt tecken från gudarna. Därför fick man under antiken inte skjuta och döda tranor som flög i denna formation.
I Kina var tranan en symbol för långt liv och man trodde att den bar de dödas själar till himlen.
I Bohuslän har tranan ibland kallats för blåfot.
I Norden trodde man förr att det fanns trollkunniga som kunde förvandla sig till tranor eller att tranan vad Djävulens fågel och därför inte fick skadas eftersom detta då skulle hämnas.
Tranan kunde också varsla om hur skörden skulle bli.
Den 25 mars firas den nu nästan helt bortglömda Trandagen.
Nu har du mycket att fundera över nästa gång du ser ett V av tranor komma flygandes på himlen.

Författare: Anna Härdig, digital kommunikatör i Förvaltningen för kulturutveckling