Stjärtmesen – en fluffboll och en grekisk tragedi
Spana in stjärtmesen! En liten tätting vars halva kroppsstorlek utgörs av just stjärten. Stjärtmesen är förvisso extremt gullig, men i dess latinska namn döljer sig en mörkare historia.
Stjärtmesen är ingen mes så som namnet antyder utan är närmare släkt med sångare, som till exempel vår vanligaste fågel lövsångaren. Stjärtmesen stannar oftast i Sverige under vintern och går därför att få syn på under hela året.
Den lever av insekter och deras ägg och larver. När det inte är häckningssäsong tycker stjärtmesarna om att bilda små flockar på uppemot trettio fåglar. Flocken är extra lämplig att ha när det är kallt eftersom de då kan trycka ihop sig hos varandra för att få upp värmen, men även för att hjälpas åt att upptäcka både faror och föda. De hjälps även åt när det är dags för häckning, stjärtmesar som misslyckas med sin häckning hjälper nämligen i stället andra häckande stjärtmespar.
– Det har visats att de par som får hjälp av andra under häckningen lyckas bättre. Detta beteende är inte så vanligt i fågelvärlden, men vissa grupper som är närbesläktade med stjärtmesar har komplexa sociala liv. Eftersom det verkar vara fördelaktigt så gynnas beteenden som detta, även om ”hjälparna” inte själva gynnas just det år de hjälper, förklarar Magnus Gelang, intendent på Göteborgs naturhistoriska museum.Kär fågel har många namn och stjärtmesen har också kallats för altita (eftersom den ofta syns till nära alar utmed våtmarker), sådyppa, gippget och långstyltegettyppa. Stjärtmesens latinska namn är Aegithalos caudatus och den tillhör fågelsläktet Aegithalos som härrör från en typisk grekisk familjetragedi som vi nu tänkte berätta för er.
Aegypius har ihop det med änkan Timandra, något som Timandras son Neophron inte gillar. För att förstöra deras förhållande förför Neophron Aegypius egen mor, Bulis. Han anordnar en dejt med Bulis i sitt hem men smiter sedan därifrån, medveten om att Aegypius vid den här tiden brukar komma dit för att hälsa på Timandra som Neophron dock sett till inte är hemma just nu. På något vis tror alltså Aegypius att hans egen mor är Timandra och Bulis tror att hennes son är Neophron. Dejten går rätt bra, men när mor och son vaknar upp bredvid varandra nästa morgon och inser vad som hänt får Bulis panik. Hon tar upp ett svärd för att peta ut Aegypius ögon och döda sig själv för att göra slut på skammen, men hejdas av guden Apollo som själv tänker straffa dem, inklusive Timandra och Neophron. Männen förvandlas till gamar, Timandra till en sparvhök och Bulis till en långnäbbad fågel som kan peta ut ögonen på fiskar eftersom hon nu verkade tycka att ögonutpetning var en bra aktivitet. Aegypius bad till Zeus att göra sig av med dem alla för så här kunde det ju inte se ut. Zeus gjorde inte så mycket åt saken utan förvandlade i stället Timandra till en Aegithalos, en liten fågel ur detta släktes nutida namn, baserat på Aegypius eget. Det andra ordet i stjärtmesens latinska namn, caudatus, betyder helt enkelt ”med stjärt”. Det ni!
Författare: Anna Härdig, digital kommunikatör i Förvaltningen för kulturutveckling
